Sverige lyftes igår fram som föregångsland för skolbarn med barndiabetes. En stor studie som presenterades på den pågående europeiska kongressen om diabetes i Rom visade att Sverige sköter sig betydligt bättre än flertalet andra länder när det gäller stödet till barn med diabetes. Men det är en sanning med modifikationer, enligt Eva Örtqvist, chef för barndiabetesenheten.

– Det är möjligt att barnen här har det bättre men fortfarande är det inte bra, säger hon.

Trots att Skolverket så sent som förra hösten i ett särskilt direktiv ålade skolorna att se till att kronisk sjuka barn får hjälp med egenvård uppfylls inte detta i tillräcklig utsträckning, anser hon.

I sin verksamhet kommer hon i kontakt med många barn och föräldrar som inte känner sig trygga med det stöd de får av skolpersonalen. Hon ser uppenbara bevis på att stödet inte fungerar.

Ett klart belägg för detta är de senaste årens uppgifter från nationella diabetesregistret som alltså visar på tydliga försämringar i blodsockernivåerna när barn med diabetes kommer upp i skolåldern.

–Tidigare har vi varit fokuserade på tonåren som en kritisk period för barn med diabetes. Nu ser vi att vi blodsockernivåerna börjar gå upp långt innan dess, säger hon.

Hon får visst medhåll från Ragnar Hanås, överläkare vid barnkliniken vid NU-sjukvården i Uddevalla.

–Det fungerar bättre än det har gjort men fortfarande finns klara brister, säger han.

Sjuårige Leon Zavisic tillhör dem som fått rätt hjälp redan från skolstarten.

–Jag håller ständig koll på hur Leon mår och vad han äter, säger förskoleläraren Fredrik Öman.

Genom kurser på Astrid Lindgrens barnsjukhus har han skaffat sig grundläggande kunskaper om sjukdomen. Dessutom står han i ständig kontakt med Leons föräldrar.

Själv är Leon Zavisic mest bekymrad över att han måste sticka sig i fingret så många gånger om dagen – och att han inte få äta sockervadd som kompisarna.

Fast han tycker det blivit bättre nu när han fått insulinpump. Tidigare var han tvungen att ta sju sprutor om dagen, förutom de tio sticken i fingret för att mäta blodsockret. Att pumpa i sig insulin klarar han själv under överinseende av Fredrik Öman. Men fortfarande störs han av att inte kunna äta samma mat som klasskamraterna.

–Kompisarna får alltid godare mackor på mellanmålet och så får de äta mycket mer glass när det är kalasmellis, klagar han.

Gårdagens rapport som omfattar 9200 personer från 13 länder är den största studien hittills på området. Den visar bland annat att sex av tio barn med diabetes inte klarar att sköta sin sjukdom på grund av sjukdomen och att drygt hälften ofta missar skolan av samma skäl.

Thomas Danne som är professor vid Hannovers ansedda barnsjukhus och generalsekreterare för Internationella diabetesförbundet, säger till SvD att studien är oroande.

– Det är oroväckande att så många inte sköter sin diabetes en stor del av dagen. Det kan göra att barn med diabetes i större utsträckning än andra misslyckas i skolan, säger han.

I flertalet länder har skolan ingen juridisk skyldighet att hjälpa till. Allt diabetesstöd anses vara föräldrarnas ansvar.

I Sverige inleds inom kort en ny enkätstudie för att undersöka hur svenska skolorna sköter sitt stöd till barndiabetiker. Studien ska vara klar lagom till Världsdiabetesdagen den 14 november.