Stockholms skolinspektörer varnar för att kravnivåerna för betygen på flera skolor är av så undermålig kvalitet att elevernas rättssäkerhet hotas. Av 44 granskade skolor är det bara ett fåtal som inte får anmärkningar på kursplaner och betygskriterier.
Skolinspektörerna i Stockholm har under förra läsåret besökt 44 grundskolor i ungefär en vecka. Inspektörerna har koncentrerat sig på svenska, matematik, engelska och de naturorienterande ämnena. För varje skola har de skrivit arbetsrapporter som SvD tagit del av.
Med dagens betygssystem ska det finnas lokala betygskriterier i varje ämne som anger vilka kunskaper som krävs för att få till exempel betyget Väl godkänd i ett ämne.
Men på många skolor är kursplaner och kravnivåer under all kritik, visar skolinspektörernas granskning. Det är inte heller ovanligt att det brister i information till elever och föräldrar om strävansmål och betygskriterier.
- Om dokumenten är otydliga och lärarna inte har gemensamma betygsdiskussioner - då äventyras rättssäkerheten. På flera skolor är det så, säger skolinspektör Inge Malm.
Men det är stora variationer mellan skolorna.
- Ju bättre en skola är på att hantera diskussioner, bedömningar och kravnivåer, desto större är sannolikheten att deras bedömningar är någotsånär
rättvisa. På skolor som inte jobbar med det kan bedömningarna skilja ganska rejält mellan lärare, säger skolinspektör Sinikka Pisilä.
Inspektörerna anser att skolorna behöver avsätta mer tid för lärare att sitta tillsammans och tolka nationella kriterier och diskutera bedömningar.
Det finns några skolor som får beröm för föredömligt genomarbetade styrdokument och tydlig information till elever och föräldrar, bland annat Sturebyskolan.
Men av de granskade skolorna är det ett fåtal som undgår anmärkningar för sina kursplaner och betygskriterier.
Skolorna lägger ner mycket arbete på att ta fram kursplaner och kravnivåer, men både kunskaper om hur man skriver bra styrdokument och goda förebilder saknas ofta.
- Jag tycker att Skolverket ska ge ut anvisningar. Dessutom bör lärarutbildningen lägga in det som en viktig punkt. Många nyutexaminerade lärare har dåliga kunskaper om lokala styrdokument, säger Inge Malm.
Skolinspektörerna har också mött elever som klagat på att betygsättningen inte bara utgår från deras kunskaper utan också från deras uppförande. Att ha med sig penna och materiel kan ingå i betygskriterierna, vilket strider mot kursplanen.
- När man införde läroplanen 1994 så lade man inte särskilt mycket resurser på genomförandet. Lärare och skolledare kände sig ganska vilsna och fick liten vägledning från Skolverket. Jag tror inte Stockholm är sämre än andra kommuner, det här speglar nog hur det ser ut på andra håll, säger Sinikka Pisilä.
En annan kritik som framförs i rapporterna är att elevernas kunskapsutveckling ofta inte följs upp när de byter klass eller skola.
- När eleverna kommer upp i sexan eller sjuan händer det att de får börja om från början igen och blir uttråkade. En annan risk är att man förutsätter att eleverna har vissa kunskaper och lägger sig på för hög nivå, säger Inge Malm.
Men skolorna får också beröm i rapporterna. Många skolor i Stockholm har under senare år prioriterat arbetet med värdegrunden.
- Vi ser en tydlig förändring. Det är lugnare på lektionerna, trevligare bemötande från elever, mindre klotter och lägre ljudvolymer, säger Inge Malm.
Anna Asker
08 - 13 52 07
