Det är i kvällens Uppdrag granskning som anhöriga till journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson avslöjar att de båda utsattes för skenavrättningar i samband med gripandet. Svenskarna ska hela tiden ha vägrat att säga att de var terrorister som stridit med ONLF-gerillan och militären använde då skenavrättningar som en metod att få dem att prata.

Johan Persson och Martin Schibbye ska enligt dokumentären ha spelats ut mot varandra: militären hotade helt enkelt att skjuta den ene om den andre inte erkände. När svenskarna trots hoten inte gick med på att erkänna ska skott ha avlossats i busken bredvid.

Att just använda skenavrättningar som en metod att få ut information från fängslade eller tillfångatagna personer är inte helt ovanligt – trots att det betraktas som tortyr och är ett brott både mot Genèvekonventionen vid krig och mot folkrättsliga regler i andra konflikter.

– Det är ett sätt att försöka knäcka personer så att de börjar prata och släppa information som de kan ha. Det är ett slags tortyr, säger Jonas Månsson, ställföreträdande chef på Försvarsmaktens överlevnadsskola.

En skenavrättning är oerhört påfrestande för den som utsätts och kan orsaka långvarig posttraumatisk stress. Exakt hur man reagerar är dock svårt att säga: det varierar från person till person. Enligt Uppdrag Granskning ska Johan Persson ha svimmat vid ett tillfälle när Martin Schibbye skenavrättades.

– Det är väldigt psykiskt påfrestande att inte veta om man ska dö eller inte. Det är en enorm psykisk anspänning, säger Jonas Månsson och fortsätter:

– Det här kan komma tillbaka väldigt lång tid efter att man utsatts för det, och det kan vara något helt banalt som egentligen inte rör själva händelsen som gör att det kommer tillbaka. Därför är det viktigt att få möjlighet att prata och bearbeta det här i efterhand.