Regeringen vill slopa fastighetsskatten eftersom man menar att den är orättvis och oförutsägbar. Men detta gäller i högsta grad även kapitalvinstskatten, eller reavinstskatten, så länge den inte inflationsskyddas. Det skriver intresseorganisationen ”Småhusägare mot boendeskatt” i ett yttrande till finansdepartementet.

Regeringen har lagt fram två alternativ till hur slopandet av fastighetsskatten och införandet av en kommunal fastighetsavgift på maximalt 4500 kronor ska finansieras. I det första alterna-tivet höjs reavinstskatten från dagens 20 procent till 30 procent. I det andra höjs skatten något mindre, till 25 procent.

Samtidigt som regeringens förslag varit ute på remiss har såväl Villaägarnas riksförbund som Skatteverket lanserat egna finansieringsförslag. I båda fallen förespråkar man en sänkning av reavinstskatten till cirka 15 procent.

Remissvaren har sammantaget varit kritiska mot regeringens förslag och det man främst skjutit in sig på är de negativa effekter som en höjning av reavinstskatten skulle medföra. Ingen tar dock, mer än i förbifarten, upp de konsekvenser som inflationen har på mångåriga fastighetsinnehav. Detta är mer än märkligt, anser Småhusägare mot boende-skatt med talesmannen John Böttiger i spetsen.

I en skrivelse till Finansdepartementet påpekar gruppen att anskaffnings- och förbättringskostnader måste inflationsuppräknas om regeringen menar allvar med att komma till rätta med dagens skevheter i beskattningen av bostäder.

–Det är helt orimligt att den som bott 40 år i sitt hus ska betala vinstskatt även om han gjort en reell förlust. Detsamma gäller husägare i mindre attraktiva områden där priserna inte ens på senare år hållit jämna steg med inflationen, säger John Böttiger.

En uppräkning vore heller inget nytt påfund. Anskaffnings- och förbättringskostnaderna var faktiskt inflationsskyddade fram till början av 90-talet, men skyddet togs bort i samband skattereformen då skattesatsen sänktes till 15 procent. Sedan dess har satsen höjts till 20 procent utan att skyddet återinförts och nu vill regeringen höja ännu mer.

Småhusägare mot boendeskatt ställer sig samtidigt positiva till ett förslag från skatteutskottets ordförande Lennart Hedquist (m) som går ut på att den kommande kommunala avgiften ska differentieras efter husets storlek upp till ett takbelopp. Det är rimligt att större fastigheter beskattas högre än små och att fastigheter i glesbygd inte drabbas av höjd skatt i någon form.

Småhusägare mot boendeskatt har tidigare haft framgång i sitt lobbyarbete. Den begränsning som idag gäller för tomtskatten, 2 kronor per kvm eller maximalt 5000 kronor, var deras förslag som regeringen sedan köpte rakt av.

På Skatteverket, som alltså blandat sig i debatten med ett eget finansieringsförslag, har man inte velat gå så långt som att diskutera ett återinförande av inflationsskyddet.

–Ja, det är ju så att vi idag har en inflationsbeskattning. Vi har inte haft anledning att fundera över detta. Det är väl kanske rimligt att frågan ställs, men det är upp till politikerna att svara. Ett system med inflationsskydd skulle dock inte medföra några tekniska bekymmer och skulle heller inte vara svårt att tillämpa. Men hur stort skattebortfallet skulle bli har nog ingen räknat på, säger Lars Tegman, expert på Skatteverket.