Regeringen letar nu efter pengar som ska betala den skattesänkning som planeras inför budgeten i september.
Ett bidrag kan komma från socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukskrivningar, samt insatser för företagshälsovård och för långtidssjukskrivna.

- Det kommer att resultera i att resurser frigörs och de kan vi använda till att sänka skatten för dem som har låga inkomster, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson.
Socialstyrelsens omdiskuterade nya riktlinjer för sjukskrivningar handlar om ett 90-tal diagnoser, däribland utbrändhet och depression.

Husmark Pehrson understryker att regeringen inte har gjort några ekonomiska beräkningar av hur mycket pengar riktlinjerna kan ge till statskassan. Hon säger också att syftet inte har varit att spara pengar, utan att riktlinjerna är vetenskapligt motiverade.

- Men det är mycket pengar som betalas ut, och bara en liten minskning frigör stora resurser.

Regeringen behöver spara miljardbelopp för att klara av den skattesänkning som statsminister Fredrik Reinfeldt utlovade i sitt sommartal i Vaxholm i söndags.

Syftet är komma närmare den skattesänkning på tusen kronor i månaden för vanliga löntagare, som moderaterna talade om i valrörelsen.

- Vi närmar oss den där tusenlappen, sa Reinfeldt i Vaxholm. Jag vill öka drivkrafterna för dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden att ta sig in på arbetsmarknaden.

Men för att inte skapa överhettning i ekonomin anser Konjunkturinstitutet (KI) att skattesänkningen måste finansieras till 75 procent. Det motsvarar drygt åtta miljarder kronor för en reform med den omfattning som Reinfeldt förespråkar.

Statsministern preciserade inga besparingar, men han framhöll sjukförsäkringen och a-kassan som mest lämpligt sparobjekt. Och redan i den uppgörelse de borgerliga gjorde i Bankeryd före valet pekades sjukförsäkringen ut som finansieringskälla för det här steget i skattereformen.

"Såväl en ytterligare karensdag som lägre ersättningsnivåer i sjukförsäkringen" kan bli aktuella skrev partierna i Bankeryd.
De åtgärderna skulle spara cirka tre miljarder kronor vardera, räknat på att ersättningsnivån sänks med tio procentenheter.
Men sådana besparingar kan vara kontroversiella bland väljarna.
- Det finns naturligtvis en strävan efter att undvika de förslag som är mest impopulära, säger en källa i regeringskansliet.

Folkpartiet betraktar sig som sjukförsäkringens främsta försvarare.
- Vi har alltid sagt att en karensdag har en fördelningseffekt som inte är acceptabel. Och om varje skattesänkning i Sverige ska betalas med sänkt sjukförsäkring så har vi till sist en ersättningsnivå på tio procent, säger folkpartiets gruppledare Johan Pehrson.

Och det pågår nu en jakt efter alternativa möjligheter att finansiera skattesänkningen.

- Jag tror att man behöver ett koppel av åtgärder, säger centerns gruppledare Roger Tiefensee.

Han nämner bland annat förbättrad rehabilitering och, liksom Husmark Pehrsson, effekten av socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukskrivningar.