– Det är ett intressant förslag. Det är inte personen utan det politiska uppdraget som måste få ett utökat skydd. Nu får vi ser vad remissinstanserna har för synpunkter, säger demokratiminister Jens Orback till SvD.se.

Utredningen har konstaterat att 74 procent av riksdagsledamöterna varit utsatta för trakasserier hot och våld. I kommuner och landsting är siffrorna lägre men det rör ändå om omfattande hot.
Förtroendevalda fritidspolitiker har idag sämre skydd än anställda. Lagskärpning innebär en utökning av brottsbalken. Brott som begås mot en förtroendevald eller dennes närstående, på grund av uppdraget, ska dömas hårdare.
– Det kan ge ytterligare dagsböter eller någon månad mer i fängelse, säger utredningens sekreterare Agneta Blom.

Det är en lagpskärpning liknande den som redan finns för brott mot tjänsteman.
Den senaste tiden angrepp på Centerpartiet kom som en överraskning för utredningen. Ett angrepp mot politiska partier lokaler finns därför inte med i lagförslaget som kan som kan bli verklighet förste juli 2007.
– Vi är oroade över den ökade klyftan mellan väljare och valda, säger Berit Högman som inte vill se en utveckling där politiker skyddas bakom skottsäkert glad och inte kan vara ute bland folk.

Utredningen anser också att massmedierna är en del av problemet. Den statliga utredningen uppmanar ”att ta en grundläggande diskussion om sina etiska regler och hur ansvaret för att följa upp dessa följs upp och kontrolleras”. Men demokratiminister Jens Orback som själv arbetat som journalist värjer sig lite mot de resonemangen.
– Det är viktigt att se om vi politiker är en del av problematiken. Mycket av det missnöje som gror kommer ju sig av att många anser att de inte kan påverka, träffa politiker och göra sin röst hörd. Det måste vi i det politiska systemet se hur vi kan förbättra dialogen. Men massmedier har ett ansvar för att skapa ett debattklimat där man får komma till tals, säger Jens Orback.

Ska medierna avstå från publicitet för att det kan drabba en politiker?
– Nej, det tycker jag inte, man ska vara saklig och vederhäftig, svarar Jens Orback.

För att öka skyddet för den som hotas ska de kunna vända sig till i förväg utpekade kontaktpersoner. Sådan ska finnas hos de politiska partierna, kommunerna, landstingen och polismyndigheterna och åklagarmyndigheterna. Det ska också finnas handlingsplaner för hur förtroendevalda ska garanteras stöd och en säker miljö. För att förebygga hot och våld ska det finnas rutiner, liksom när något inträffat.