De är få, men de står för största delen av de brott som polisen kallar för mängdbrott. Dit hör till exempel narkotikabrott, stöld, brott mot knivlagen, olaga hot och snatteri.

I Stockholm handlar det om ett hundratal personer som är välkända av polisen.

–Fick vi bort dem från gator och torg skulle vi minska vardagsbrotten med 50 procent, konstaterar Kristina Alvendal.

Polisen Ulf Bergqvist har arbetat i yttre tjänst på Södermalm i Stockholm under 45 år. Han ser hur samma personer återkommer – gång på gång, år efter år. Ofta träffar han på personer som redan är dömda, men som i väntan på att avtjäna sitt fängelsestraff fortsätter begå brott.

–De vet att det nya brottet ändå bakas in i samma straff och att de inte får någon påbackning, då är det ju bara att fortsätta ge järnet.

Han tar ”Kalle, 39 år” som exempel (se faktaruta). Han dömdes nyligen till sex månaders fängelse för 23 brott, varav ett av dem grovt rån. Om två och en halv månad är han ute på gatan igen.

–Då kan cirkusen börja igen, säger Ulf Bergqvist och suckar.

Det är i ett brev till justitieminister Beatrice Ask (m) som Kristina Alvendal nu föreslår en lagstiftning om ”plusstraff”. Hon kräver också att processen för den dömde påskyndas, så att straffet kan börja avtjänas så fort domen vunnit laga kraft.

–Ju fler brott någon begår idag, desto större blir straffrabatten. Genom att räkna ihop alla brotten ska strafftiden förlängas, anser Kristina Alvendal.

Det blir även, menar hon, ett sätt för brottsoffren att få sin upprättelse genom att alla brotten tas på lika stort allvar.

–Det är en riktig tanke att reak­tionen från samhället är strängare om man fortsätter begå nya brott, säger Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och samhällsdebattör.

Kriminologen Jerzy Sarnecki håller med om att den här gruppen av ”kända vardagsbrottslingar”, som ofta har någon form av missbruk, utgör ett problem. Men att låta dem sitta inlåsta under längre tid är helt fel.

–En kraftig ökning av fång­populationen har prövats i flera länder, inte minst i USA, där antalet fångar har mångdubblats. Beräkningar i amerikansk forskning visar att det minskar brottsligheten något men det rör sig om marginella effekter.

Istället, menar Sarnecki, borde de pengarna satsas på förebyggande åtgärder för utsatta unga, innan de hamnar på brottsbanan.

–Det skulle ge bättre ekonomisk utdelning och mindre mänskligt lidande.

I den straffnivåutredning som överlämnades till Beatrice Ask förra månaden framhålls att återfall i brott ska leda till strängare straff på ”ett mer konsekvent sätt än tidigare”.

–Regeringen avser att under mandatperioden tillsätta en utredning som ska göra en större påföljdsöversyn, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos Beatrice Ask.