Som en av de nationer som är mest sårbara för klimatförändringarna vill Bangladesh se fler initiativ från de utvecklade länderna. Det betonar Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina, vars tättbefolkade land redan drabbats av allt fler översvämningar, allt värre orkaner och tilltagande torka.

Bangladesh är klämt mellan smältande glaciärer i Himalaya i norr och klimatproblem i söder där kustområdena drabbats av ”kolossala tidvattenvågor” och ökande saltinträngning. Enligt en FN-bedömning är Bangladesh i dag ett av världens mest utsatta länder när det gäller översvämningar, tsunamivågor och cykloner. Och om världshaven stiger med en meter riskerar en fjärdedel av landet att översvämmas, uppger premiärministern som själv återkom till makten i januari, efter två års halvmilitärt styre.

Sheikh Hasina deltog i EU:s biståndskonferens på Stockholmsmässan i Älvsjö i slutet av oktober. Där framhöll hon att nästa klimatöverenskommelse måste innehålla ”förutsägbara och lagligt bindande åtaganden” om att lindra klimatskador i utvecklingsländerna – framförallt i lågt liggande kustländer, små önationer och de minst utvecklade länderna.

Enligt Sheikh Hasina kostar klimatförändringarna redan 0,5–1,0 procent av Bangladeshs årliga BNP, och därför vill Bangladesh att FN-mötet i Köpenhamn antar en lagligt bindande regim som säkrar klimatflyktingars sociala, kulturella och ekonomiska rehabilitering.

Hon vill också att klimatmötet i Köpenhamn lägger grunden till en fond som ”generöst” kanaliserar stöd under FN:s klimatkonvention, och att fonden inleder sin första tioårsperiod 2010. Och finansieringen får inte urgröpa målet att rikare länder ska ge 0,7 procent av sin bruttonational- inkomst till utvecklingsbistånd, framhöll Sheikh Hasina.

När SvD frågar varför hon inte vill att en klimatfond ska ägna sig åt att ge lån, blir svaret:

–Varför? Jo, för att vi lider av skador som vi inte är ansvariga för. De beror inte på oss, så varför skulle vi ta lån? Varför ska vi återbetala? Det bör vara ett stöd som ges till de berörda länderna, för deras överlevnad.

Hon betecknar Köpenhamnskonferensen som viktig, men inte som det enda avgörande tillfället.

–Köpenhamnsmötet blir kanske inte det slutliga mötet. Man vet inte vad som blir utfallet. Men alla väntar att någon slags fond ska etableras, och denna fond bör inte tas från resurserna för utvecklingsbiståndet.

Är det en realistisk förväntan?

–Varför inte, svarar hon blixtsnabbt med ett skratt.

–Våra förväntningar är mycket höga, ingen tvekan om det, men detta är inte slutet. Köpenhamn blir kanske bara början till en hjälp åt de berörda länderna. Men det bör fortsätta och inte sluta där. Effekten av klimatförändringar drabbar ju redan inte bara vårt land utan också många andra asiatiska länder och andra nationer.

Enligt Sheikh Hasina är ett argument för ökat bistånd till hennes land också att klimatförändringarna gör tillgången på livsmedel mer osäker igen, efter en period när Bangladesh åtminstone för en tid lyckats bli självförsörjande på mat.

–Jag tror att du kan tolerera andra saker bara du har mat i din mage. Du kan inte arbeta med tom mage. Så vi lägger större vikt vid vår matproduktion och jordbrukssektor. Det har vi gjort mycket framgångsrikt.


Fakta

Bangladesh har fler invånare än Ryssland på en yta lika stor som Grekland. Med drygt 155 miljoner är Bangladesh världens sjunde folkrikaste stat.
Ekonomin har hållit en årlig tillväxt på 5–6 procent sedan mitten av 1990-talet, även det senaste året. Anpassat efter lokal köpkraft motsvarar BNP ungefär 225 miljarder dollar eller 1500 dollar per invånare. Andelen fattiga har minskat betydligt sedan 1990- talet (från närmare 60 till under 40 procent), men nästa år förväntas en viss ökning.

Sheikh Hasina Wajed , 62 år, kallas ”demokratins dotter” efter sin far Mujibur Rahman, som ledde Bangladeshs blodiga frigörelse från Pakistan 1971. Hennes far, mor och tre bröder mördades av arméofficerare 1975.
Efter flera år i exil återvände hon 1981 som ny ledare för Awami- förbundet. De följande åren blev hon fängslad och beskjuten flera gånger innan hon blev premiär- minister 1996.
2001 förlorade hon makten och 2006 sköts nästa val upp av regeringen. I december 2008 hölls så nästa parlamentsval, Awamiförbundet vann en jordskredsseger och i januari blev Sheikh Hasina premiärminister för andra gången.