De defekta kromosomerna syns inte vid vanliga undersökningar i mikroskop, utan upptäcks först vid en så kallad flödescytometrimätning.
Den speciella undersökningsmetoden av spermier har kunnat göras sedan 1980, men har inte använts i de här sammanhangen tidigare och har inte heller undersökts i någon större studie.
- Av tradition ligger fokus i utredningarna ofta på de orsaker som man söker hos kvinnan, säger Mona Bungum, biolog och laboratoriechef vid Fertilitetscentrum, vars doktorsavhandling kommer att innehålla den aktuella studien.
Mona Bungum har tittat närmare på sädesvätska från drygt 700 män.

- De här skadade kromosomerna är inget man kan se vid en vanlig undersökning i mikroskop, där ser spermierna bra ut och verkar röra sig som de ska, säger Mona Bungum.
Men genom att tillsätta syre och sedan ett färgämne blir eventuella skador i kromosomerna synliga i flödescytometrimätaren.

Bungums studie visar att så många som mellan 20 och 30 procent av männen som hade sökt hjälp för ofrivillig
barnlöshet hade en onormalt hög andel spermier med defekta kromosomer. Motsvarande siffra för män ur normalbefolkningen är 5 procent.
För att räknas som defekta kromosomer måste minst en tredjedel av spermierna vara skadade.

Forskarna kom också fram till att behandling med insemination eller traditionell provrörsbefruktning gav sämre resultat för män som hade en hög andel skadade kromosomer. Studien visar att försöken med insemination bara lyckades i några enstaka fall för de män som hade en hög andel skadade kromosomer. Vid vanlig provrörsbefruktning blev knappt 30 procent gravida.
Däremot blev nästan hälften av paren, 48 procent, gravida då man använde så kallad mikroinsemination. Det är den mest avancerade formen av provrörsbefruktning där en spermie förs direkt in i ägget.

Vid Universitetssjukhuset i Malmö har resultatet av Mona Bungums studie lett till att man har infört flödescytometrimätning av spermier som en standard i fertilitetsutredningarna. Man kombinerar helt enkelt de traditionella
undersökningarna av männens sperma med en flödescytometrimätning. Genom att identifiera männen med hög andel skadade kromosomer kan de paren erbjudas rätt behandlingsteknik redan från start.

- I dag är det många par som går igenom ansträngande och dyra försök med insemination och vanlig provrörsbefruktning, som inte leder till någon graviditet, säger Aleksander Giwercman, professor i andrologi vid Fertilitetscentrum vid Universitetssjukhuset i Malmö.
- Då de flesta landsting bara betalar för tre provrörsbefruktningsförsök är det angeläget att hitta rätt metod från början.

I dag görs de flesta provrörsbefruktningarna på privata kliniker. Men i början av nästa år startar de båda Universitetssjukhusen i Malmö och Lund tillsammans ett nytt reproduktionsmedicinskt centrum där par ska erbjudas även provrörsbefruktningar och mikroinsemination.
- Vi kommer att ha som standard att erbjuda alla män med hög andel spermier med brott på kromosomer försök med mikroinsemination redan från start, säger Aleksander
Giwercman.
Forskarna ska fortsätta studien med att försöka hitta orsaker till varför en del män har så hög andel skadade kromosomer.