I tysthet håller en av de mest fundamentala biologiska realiteterna för oss människor på att förändras: kvinnor kan föda barn också efter klimakteriet. Den ödesdigra biologiska klockan för kvinnors barnalstringsförmåga stannar kanske inte helt, men kan fås att ticka betydligt långsammare.
Förutsättningen är en kombination av de många metoder som tagits fram under mer än tjugo års utveckling av provrörsbefruktningar, främst nya fräscha ägg från en yngre kvinna.
Teknikerna för att hjälpa barnlösa utmanar åter en självklar, av naturen given gräns, precis som när befruktning började ske utan sex - utanför kvinnans kropp.
Klimakteriet behöver alltså inte längre sätta stopp för en kvinnas möjligheter att bli gravid och föda barn. Det är en insikt som vuxit fram under de senaste åren: åldern spelar ingen roll för livmoderns förmåga att ta emot ett befruktat ägg och klara nio månaders normal graviditet. Livmodern kan fungera även efter klimakteriet, om den får hjälp på traven med extra hormontillförsel.
- Klimakteriet innebär att kvinnans ägg i äggstockarna tar slut, förklarar docent K G Nygren vid Sophiahemmet i Stockholm, en av pionjärerna i Sverige vad gäller provrörsbefruktningar. Det medför att menstruationerna upphör och produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen successivt minskar. Livmodern däremot finns kvar intakt. Den enda förändringen efter klimakteriet är att slemhinnan på insidan av livmodern blir mycket tunnare.
Det är sålunda inte nedsatt förmåga hos livmodern som minskar kvinnans fertilitet, det är sämre fungerande - och till sist inga - ägg.
Den kunskapen är utgångspunkten i de försök som gjorts i flera länder - de flesta i tysthet och hårt kritiserade av många kollegor - med att göra också äldre kvinnor gravida.
Den halvdolda och för kvinnorna ofta mycket dyrbara verksamheten blev först känd 1994 när italienskan Rosanna della Corte tillkännagav att hon vid 63 års ålder fött en son efter behandling hos den synnerligen kontroversielle italienske gynekologen Severino Antinori.
Det är han som nu gått vidare på den spektakulära banan och säger sig ägna sig åt mänsklig kloning.
Därefter har spridda fall av äldre ”mormorsmammor” dykt upp i världens medier, alltid bemötta med starka känslor av upprörd fascination.
De kända fallen är dock inte så få och så unika som det hittills förefallit. Försök på äldre kvinnor pågår nämligen på fler ställen och i november förra året kom den hittills största vetenskapliga redovisningen i den amerikanska läkartidningen Jama.
Det var en läkargrupp vid University of Southern California i Los Angeles under ledning av eldsjälen Richard Paulson som rapporterade om 77 kvinnor mellan 50 och 63 år som behandlats. Samtliga hade gått igenom klimakteriet, hade ingen mens längre och var alltså egentligen infertila.
”Graviditet i livets sjätte årtionde” är rubriken på forskningsrapporten och i slutraden skriver läkarna: ”Det förefaller inte finnas någon definitiv medicinsk orsak att exkludera dessa kvinnor från försök att bli gravida på grund av deras ålder”.
De slår också fast att livmodern klarar av att ta emot ett befruktat ägg och genomföra en graviditet.
Av de 77 kvinnorna blev 55 gravida och 45 levande barn föddes. Samtidigt är hälsoriskerna betydligt större för de äldre mödrarna än yngre, speciellt för dem över 55 år. Det gäller främst högt blodtryck, diabetes och havandeskapsförgiftning. Författarna själva talar om ”högriskgraviditeter”.
Hela 68 procent fick dessutom förlösas med kejsarsnitt, en osedvanligt hög siffra. Forskarna spekulerar i om den äldre livmodern kanske trots allt är mindre effektiv när det gäller att sätta igång en normal förlossning.
De 77 kvinnorna hade samtliga fått den speciella behandling som utvecklats för äldre kvinnor. För det första krävs ägg från en yngre kvinna via det som kallas äggdonation. I USA var donatorerna mellan 22 och 33 år gamla. För att åstadkomma en normalt fungerande slemhinna inne i livmodern måste den äldre kvinnan dessutom behandlas med könshormoner under fem-sex veckor före det att det befruktade ägget
sätts in.
- Slemhinnan spelar huvudrollen vid en graviditet, förklarar K G Nygren. Det är där ägget sätter sig fast och det är därifrån embryot och fostret får sin näring fram till dess att moderkakan har hunnit utvecklas och tar över.
Tekniken för att också äldre, egentligen infertila kvinnor ska kunna börja föda barn finns alltså redan tillgänglig. Men är det en utveckling vi vill ha?
Många slår ifrån sig och tar häftigt avstånd, inte minst de som själva sysslar med provrörsbefruktning.
- Helt oacceptabelt och oetiskt att utsätta en äldre kvinna för så traumatiska upplevelser, säger till exempel K G Nygren. De medicinska riskerna är orimligt stora både för modern och för barnet. Dessutom kan upprepade misslyckanden orsaka svåra besvikelser. Det skulle vi aldrig göra i vårt land.
I Sverige finns inga officiella åldersgränser för provrörsbefruktning. Men rekommendationen som tillämpas har varit 40 år för kvinnor och 55 år för män.
Från och med i år tillåts också äggdonation i Sverige och enligt de diskussioner som pågår mellan landets ”provrörsbefruktare” kan det medföra att gränsen för kvinnor höjs till 45 år eller till och med något år till.
- Åldersgränserna är motiverade av medicinska skäl och av möjligheterna att lyckas, säger K G Nygren.
Barnets situation är en annan viktig invändning mot all låta äldre kvinnor föda barn:
- De riskerar mer än andra barn att bli föräldralösa tidigt och det finns uppenbara problem med att växa upp med så gamla föräldrar, säger Stefan Eriksson, etikforskare vid Uppsala universitet.
- Det är inte försvarbart att sätta barnen i en sådan speciell social situation, anser också K G Nygren.
Stefan Eriksson värjer sig dock mot att samhället ska lägga sig i och reglera:
- Om det finns en äldre kvinna som vill ha barn, som har tillräckligt med pengar och som hittar en läkare som ställer upp på att ge behandlingen kan jag inte se några orsaker till att hon skulle få göra det. Men samhället ska inte betala, säger han.
Filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö i Stockholm tycker att det verkar vara en utmärkt utveckling om inte de medicinska riskerna är för stora.
- Barnafödande kryper upp i åldrarna och den här möjligheten för kvinnor att kunna föda barn senare i livet kan säkerligen innebär fördelar för många. Kanske inte så extremt sent som vi sett nu i tidningarna. Men att många kan nog tänka sig vänta något eller några år längre än som är möjligt nu när den biologiska klockan sätter gränsen.
Han menar att det finns ingenting som säger att äldre mammor skulle vara sämre än yngre:
- Dessutom är det en jämställdhetsfråga. Äldre män har ju alltid kunnat bli fäder.
Källa: Jama, 13 november 2002
Fotnot. Den mest kända gamla mamman är Sara, Abrahams hustru som efter gudomligt ingripande födde sonen Isak vid 90 års ålder, enligt Första Mosebok.
