Det är de stora barnkullarna från 1940-talet som nu lägger allt större börda på sjukvården. Anders Klevmarken, professor emeritus i ekonometri vid Uppsala universitet och Björn Lindgren, professor i hälsoekonomi vid Lunds universitet, har med hjälp av en datormodell utrett hur befolkningsförändringar påverkar sjukvården.

”Det är inte någon särskilt ljus bild över framtiden som modellen ger”, skriver de båda i en debattartikel i DN i dag.

Siffrorna är nämligen höga: antalet personer över 65 år kommer att ha ökat med 58 procent fram till 2040, dess andel av befolkningen ökar från 17 procent vid millennieskiftet till 24 procent om drygt 30 år och personer över 80 år – ”de mest vård- och omsorgskrävande åldrarna”, enligt Lindgren och Klevmarken – ökar samtidigt med 75 procent.

Förändringarna gör att antalet vårddagar på svenska sjukhus skjuter i höjden i framtiden. Enligt debattartikeln handlar det om en ökning med 70 procent för personer som är 65 år eller äldre.

Det innebär – förutsatt att kostnaden per vårddag ökar i samma takt som nu – att kostnaderna för sjukhusvården i Sverige ökar med 270 procent.

”Det är en ökning som inte går att klara utan skattehöjningar om man inte drastiskt minskar andra utgifter i den offentliga sektorn eller drastiskt ändrar finansieringen av hälso- och sjukvården”, skriver artikelförfattarna.

Men att höja skatter och avgifter har en baksida. 2040 kommer omkring 15 procent av de äldre att vara fattiga, och dessa grupper kommer inte att klara av höjda skatter och avgifter, menar Klevmarken och Lindgren.

Den bästa lösning är därför en god folkhälsa och att fler arbetar högre upp i åldrarna.

”Satsa på folkhälsan och förbättra förutsättningarna för deltagande på arbetsmarknaden för alla – även för dem som fyllt 65 år”, skriver Klevmarken och Lindgren.