Tidigare har problematiken med svårbehandlade bakterieinfektioner främst handlat om äldre, redan nedsatta patienter inom antingen den slutna vården eller äldrevården. Nu är smittspridningen störst bland unga ute i samhället. Totalt anmäldes förra året 1 057 fall av MRSA, varav 618 hade smittats i Sverige. Av dessa hade 155 smittats inom sjukvården, 361 ute i samhället och 102 inom Sverige men oklart hur. Resten var smittade utomlands, varav majoriteten utanför vården.
– Det handlar om en ny epidemi, eller en epidemi i epidemin. De flesta av de nya fallen är unga, tidigare friska personer som
dyker upp på vårdcentraler med svårläkta bölder eller sår, utan att tidigare varit i kontakt med vården, säger Johan Struwe, överläkare på avdelningen för epidemiologi på Smittskyddsinstitutet.

Orsaken till denna nya så kallade samhällsrelaterade smitta är fortfarande oklar för läkarna. Det är också oklart hur stor smittsamheten är.
– Det är ett bekymmer där vi ännu inte kommit fram till vilka motåtgärder vi ska vidta, säger Johan Struwe.

Trenden är tydlig inom hela västvärlden, särskilt i USA där den första stammen av denna nya bakterietyp hittades bland sprut-
narkomaner för knappt tio år sedan.
I Sverige konstaterades det första fallet av USA-300, som en av stammarna kallas, för fyra år
sedan. I dag tillhör stammen en av de mest spridda i världen. Motståndskraftiga bakteriestammar av denna typ har bland annat hittats på amerikanska fängelser, militärförläggningar och bland sportutövare med tät kroppskontakt. Det är heller inte ovanligt att smittan sprids vidare in i sjukvården.

Gym och simhallar har diskuterats som tänkbara smitthärdar men fortfarande finns inga klara belägg för detta.

– Vi kan inte utesluta att smittan sprids på gym eller i simhallar. Därför är det extra viktigt med bra hygienrutiner på dessa ställen, till exempel att torka av redskap med sprit, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms län.
Han bekräftar att smittspridningen ute i samhället nu blivit ett större problem än inom vården.

Utmärkande för dessa nyfunna bakteriestammar är att de ger mer symtom än de tidigare kända varianterna i form av bölder eller sår. I enstaka fall kan de också orsaka svåra lunginflammationer.
Så vitt man vet sker den huvudsakliga smittoöverföringen via hudkontakter. Att ha stafylokocker på sig är helt normalt. Omkring en tredjedel bär på stafylokockbakterier som inte är resistenta
i näsan och var sjätte bär dem på huden. Att vissa bakteriestammar blir motståndskraftiga mot antibiotika beror det på alltför generös användning av antibiotika i samhället. Slumpen avgör vilken typ av MRSA-bakterier man smittas av. Risken att smittas nu är högre eftersom det finns betydligt fler motståndskraftiga bakteriestammar i omlopp ute i samhället.

Än så länge finns ändå flera verksamma antibiotika – i alla fall i Sverige – men på sikt finns risk för att stammarna blir mer motståndskraftiga. Den som en gång smittats bär troligen smittan med sig latent resten av livet.