I en artikel på DN debatt uttrycker Jörgen Lundälv och Karin Fogelberg, från Umeå respektive Göteborgs universitet, kritik över vad de anser vara riskerna med att akutsjukvården görs till reality-tv.

”Det är uppenbart att patienterna har filmats först och tillfrågats sen om de vill vara med i tv. Patienten befinner sig då i en beroendeställning till en läkare eller vårdgivare som kanske räddat deras liv och kan då ha svårt att säga nej”, skriver de i artikeln.

– Det är fullkomligt oetiskt med tanke på maktrelationen som blir. Och svaret ges i situationer där patienterna inte kan överblicka vilka konsekvenser beslutet att lämna ut sin sjukdomshistoria kan få, säger Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet till SvD.se.

Själv har han följt den explosionsartade utvecklingen av tv-programmen inifrån sjukhusen. Barnmorskorna, Livräddarna, Barnsjukhuset och På liv och död är bara några av exemplen och Jörgen Lundälv har konsekvent anmält dem alla till Socialstyrelsen för granskning.

Tillsammans med Karin Fogelberg, lektor vid institutionen för journalistik- och masskommunikation, har han dessutom nyligen gjort en studie över första säsongen av TV3:s program ”Sjukhuset”.

Serien har spelats in på Akademiska sjukhuset i Uppsala och visar enligt forskarna att så många som 1 000 patientfall och flera hundra anhöriga kan ha visats i tv.

40 procent handlade om patienter som togs omhand på akutmottagningen, i ambulans och ambulanshelikopter. Resten handlade om fall från onkologen, neonatal och förlossningsvården – situationer där frågan om liv och död ställs på sin spets.

Forskarna är nu mycket kritiska till bristen på uppföljning från sjukhusets sida:

– Inget i sjukvården görs utan att det är ordentligt prövat, men här tutar man på med hög hastighet, utan tid att utvärdera och följa upp, säger Jörgen Lundälv och fortsätter:

– Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag är chockad och förbluffad, att patienterna inte hör av sig är en sak, men att personalen är knäpptyst är för mig ett mysterium.

Hos sjukhusledningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala har man hört de kritiska rösterna förut.

Biträdande sjukhusdirektören Björn Ragnarsson tar det med ro och menar att patienterna har alla möjligheter att säga nej och när som helst dra sig ur. På begäran kan patienten se avsnittet i förväg innan det visas i tv.

– Det är möjigt att jag är partisk, men jag upplever inte att vi utnyttjar vårt övertag. Vi går under lugna former igenom vad det rör sig om, och tvingar oss definitivt inte på patienterna. Men vill man hitta sådana situationer så gör man det, säger han till SvD.se.

Tvärtom säger han sig uppleva att patienter gärna bidrar med att hjälpa till att bidra till att avdramatisera bilden av sjukhuset och visa på den omtanke och kvalificerad kompetens som finns där.

Under måndagen meddelade Akademiska sjukhuset att man gått ut med en enkät till 40 patienter som varit med i serien, där de tillfrågas om hur de upplevt sin medverkan.

Vad kamerornas närvaro har för inverkan på vården har inte utvärderats närmare.

– Vi har fått otroligt lite synpunkter där bilden är negativ. Hade patienterna varit kränkta hade vi hört det, så öppen är sjukvårdsdebatten idag. Jag känner mig inte särskilt orolig för att det skulle vara så, säger Björn Ragnarsson.