Utbrändhet kan vara sköldkörtelrubbning. Är du trött och hängig? Eller uppskruvad och nervös? Du kan ha en sköldkörtelrubbning och därmed för låg eller för hög ämnesomsättning. Omkring 200 000 svenskar, mest kvinnor, är drabbade - men alla upptäcks inte. Symtomen är så vaga att de lätt förväxlas med depression och utbrändhet.



Lena Sjöberg (bilden) var bara lite över 30 år, ständigt trött och magen fungerade inte som den skulle. Fast egentligen var det inte så konstigt. På drygt ett år hade hon bytt jobb flera gånger, det ena stressigare än det andra. Dessutom hade hon förlorat sin mamma i cancer.
- Jag mådde som en potta - både fysiskt och psykiskt, men trodde att jag skulle bli bättre om jag bara fick lite semester, berättar Lena Sjöberg.
Hon hade fel. Problemen fortsatte trots ledighet och trots ett nytt och roligt jobb med lugnare tempo.
Till slut ledsnade Lena på att vara trött och på att leta toaletter för sin ständiga diarré. Hon gick till en läkare, tog en massa prover och två veckor senare kom svaret: sköldkörteln fungerade inte som den skulle, hon hade för låg ämnesomsättning.
- Först fick jag en chock. Jag som aldrig varit sjuk hade en kronisk sjukdom och skulle behöva äta tabletter resten av livet.
Samtidigt insåg Lena hon hade mått dåligt i drygt fem år - helt i onödan.
- Så hårt som jag jobbade och så mycket som hände den där tiden var det inte konstigt att jag var trött. Torr hud och risigt hår kan man ju också ha utan att vara sjuk.

Att hon frös jämt, hade ont i lederna och var trögtänkt förknippade Lena inte heller med sjukdom. Inte ens viktökningen - 40 kilo på några år - blev en varningsklocka.
- Tidigare hade jag pendlat i vikt. Nu gjorde jag allt för att gå ned, men det gick inte. Jag trodde att det berodde på stressen.
Diarrén fick sin förklaring ytterligare några veckor senare; Lena hade i vuxen ålder blivit överkänslig för mjölkprodukter, förstoppning är annars en vanligare åkomma vid låg ämnesomsättning.
Sköldkörtelsjukdomar drabbar 2-3 procent av befolkningen - kvinnor 5-10 gånger oftare än män - och ger ämnesomsättningsproblem (ibland för låg, ibland för hög). Om sköldkörteln dessutom är förstorad kallas det struma.

Läkarna hittar allt fler fall av ämningsomsättningsfel. Men det är oklart om ökningen beror på att sjukdomen blir vanligare eller om man helt enkelt upptäcker den oftare.
- Det finns så mycket bättre analysmetoder nu jämfört med för 30-40 år sedan. Det räcker med ett enkelt blodprov. Kunskapen inom primärvården om de här sjukdomarna har också ökat på senare år, säger Ove Tørring, endokrinolog och överläkare på Södersjukhuset.
Bättre analysmetoder kan dock inte förklara den kraftiga ökningen av giftstruma mellan 1970-74 och 1988-90 som dokumenterats i Malmö, drygt 65 procent.
- Ökningen gällde nämligen bara kvinnor. Om den berott på analysmetoden eller att fler testades hade även fler män upptäckts, säger Bengt Hallengren, docent och överläkare på endokrinologiska kliniken på universitetssjukhuset i Malmö.

Resultaten från Malmöstudien kan inte säkert översättas till övriga landet. Sköldkörtelsjukdomar uppträder med ojämn frekvens och på olika sätt runt om i Sverige. Läkarnas försök att kartlägga sjukdomen försvåras av att statistiken är så bristfällig.
Dessutom finns ett stort mörkertal. Vissa patienter testas aldrig för ämnesomsättningsfel trots otaliga läkarbesök. Andra söker inte läkare för sina ofta väldigt diffusa symtom.
Vem är inte trött och deppig ibland? Just dessa symtom förekommer i samband med både hög och låg ämnesomsättning, men särskilt vid låg.
Motsatsen, hög ämnesomsättning, ger ofta sömnsvårigheter och svettningar - som ju också kan ha andra förklaringar, till exempel klimakteriet. På sikt blir symtomen mer dramatiska; patienten är uppskruvad och har hjärtklappning. Därför upptäcks hög ämnesomsättning lättare.

Sköldkörtelsjukdomar är ärftliga. Jodbrist är en vanlig förklaring utomlands, men mindre förekommande i Sverige där vi har tillsatt jod i bordssalt sedan 1936. Däremot har forskarna hittat samband mellan rökning, stress och hög ämnesomsättning.
- Rökningen bland kvinnor har ju ökat och det är lätt att tänka sig att kvinnor stressade mer 1990 än 1970, fast just i denna studie har vi inte tittat på detta samband, säger Bengt Hallengren.
Möjligen kan stress även utlösa eller orsaka låg ämnesomsättning. Några forskningsbevis finns ännu inte, men det skulle kunna förklara varför låg ämnesomsättning ibland förväxlas med utbrändhet. Symtomen kommer också smygande, vilket ytterligare försvårar upptäckten.
Lena Sjöberg hade tur. Hennes läkare tog symtomen på allvar. Redan vid andra besöket fick hon sin diagnos. Så snart hon började äta medicin blev hon piggare, och efter ett halvår vände även viktkurvan nedåt.
- Jag mår jättebra nu jämfört med förut, fast jag har accepterat att det kommer att ta tid att bli helt frisk. Jag är också glad över att jag har en förstående sambo och att vi inte har försökt skaffa barn under den här tiden. Det hade förmodligen inte gått.

Först nyligen fick Lena veta att hennes morfar också hade en sköldkörtelsjukdom, nämligen giftstruma. Det är inte lätt att känna till släktens sjukdomshistoria. Därför måste man var lyhörd för kroppens egna signaler.
Lena har ett bestämt råd till personer som lider av diffusa symtom eller känner det som om kroppen går på hög- eller lågvarv:

- Gå inte runt och må dåligt - sök läkare. Stirra dig heller inte blind på symtomen. Alla går till exempel inte upp i vikt av för låg ämnesomsättning. Och även om sjukdomen i första hand drabbar äldre kvinnor, insjuknar många yngre också.

Karolina Andersson
08-13 54 44