PERSPEKTIV | Fågelinfluensan

På 50-talet var stek eller kyckling något de flesta bara kunde unna sig till helgen. Sedan dess har köttätandet bara ökat och i dag äter folk i tredje världen nästan lika mycket kött per person som vi tuggade i oss då. I väst har kraven skruvats upp ännu mer: Nu vill vi bara ha de bästa filéerna, varje dag, och billigt ska det vara.
Ett av de tydligaste globala konsumtionsmönster som finns är att när vi människor får en slant över så väljer vi bort gröten och unnar oss kyckling, nöt och fläsk. Världens köttproduktion har femdubblats sedan 1950 och förra året satte vi tillsammans i oss mer än en kvarts miljard ton kött, mest svin och kyckling.

Här kommer influensan in i bilden. Gamla tiders gårdar och småjordbruk kunde inte mätta vårt begär efter billigt kött. Lösningen blev en ny sorts djurfarmer där uppfödarna satte industriell storskalighet i system. Just nu håller den sortens farmer på att slå igenom även i Sydostasien och Sydamerika, ofta genom att de största producenterna i USA och Europa etablerar sig i lågprisländer.
Men FN:s jordbruksorganisation, FAO, har varnat för att Sydostasiens storskaliga kycklingfarmer inte bara är högeffektiva köttfabriker, de är också drivhus för influensavirus. Skälen är många: trängsel, dålig hygien och hårt framavlade sorter som växer snabbt men är infektionskänsliga. Dessutom används samma sorter överallt, vilket ökar risken för smitta.
Hela den moderna, globala kedja som förser världen med mat hotas av epidemier som fågelinfluensa, anser FN:s organisation för djurhälsa, OIE.
Svin är ett av de djur som genetiskt är mest likt människan. Om ett virus letar sig in i en modern svinfarm där det kan finnas hundratusen djur, så har det hamnat i en evolutionär experimentverkstad som inte ens Darwin hade kunnat uppfinna, tillägger Worldwatch instituten i en färsk rapport.

Även Jordbruksverkets expert på smittbekämpning, Jan Danielsson, håller med om att monokulturer, där djurarterna inte är blandade, ökar riskerna. Om en mindre producent har 15 kycklingar som smittas så dör de, och smittan med dem, resonerar han. I en jätteanläggning kan smittan snurra runt länge och hela tiden utvecklas.
I dag flygs mat och människor kors och tvärs mellan kontinenterna på ett sätt som inneburit att en vanlig influensa sprider sig runt klotet dubbelt så snabbt som för 40 år sedan.
Men ännu är det alltså ingen som vet om, eller när, fågelinfluensan tar ett nytt genetiskt språng och blir ett direkt hot mot människan.
Under tiden inför myndigheterna förbud mot fjäderfän ute i det fria. Så kanske blir den allvarligaste följden av årets influensa att tiotusentals små uppfödare slås ut över hela världen och att det blir ännu svårare för oss att hitta kvalitetskyckling i butiken.