Unga tonåringar som skär sig, rispar sig och sticker med vassa föremål. Som bränner sig med cigaretter, slår och biter sig själva och hindrar sina sår att läka. Vittnesmålen var överraskande många när forskarna bad 1000 ungdomar svara på enkäter vid två tillfällen. Det var samtliga elever i två årskurser i en sydsvensk kommun.
–Alla former av självskador bör man ta på allvar även om individens hela livssituation måste beaktas. Men det var en mindre del av beteendena som var särskilt allvarliga, exempelvis var det bara 4,4 procent av alla tillfrågade som uppgav att de skadat sig så mycket att de behövt medicinsk behandling, betonar Jonas Bjärehed, legitimerad psykolog och doktorand vid Lunds universitet.
Det har kommit många signaler senare år om hur den psykiska ohälsan bland unga ökar liksom beteendet att skada sig själv. Främst har ökningen bland unga kvinnor uppmärksammats.
Men totalt sett var det mindre skillnader än man tidigare trott mellan pojkar och flickor i den studie som Jonas Bjärehed genomfört tillsammans med psykologiprofessor Lars-Gunnar Lundh.
Forskarna har frågat om nio olika sätt att skada sig själv. Bara när det handlade om att skära eller rispa sig med vassa föremål, samt att riva eller bita sig dominerade flickorna. Det var ungefär dubbelt så vanligt att de tog till dessa metoder jämfört med pojkarna.
Totalt var det 40 procent som svarade att de någon gång gjort någonting avsiktligt med sin egen kropp så att det lett till synbara men i form av ärr, sår eller blåmärken. 12 procent hade skadat sig fem gånger eller fler. En del hade provat flera olika metoder:
• 20 procent hade slagit sig själva, till exempel bankat sitt huvud i väggen.
• 17 procent hade rispat sig med vasst föremål.
• 17 procent hade avsiktligt förhindrat sår från att läka.
• 17 procent hade rispat in bilder, ord eller symboler.
• 16 procent hade skurit sig.
• 15 procent hade rivit sig själva så att det blödde.
• 11 procent hade stuckit sig med vassa föremål.
• 8 procent hade bränt sig med cigarett eller tändare.
Den stora gruppen är ungdomar som experimenterar genom att testa någon enstaka gång, tror professor Lars-Gunnar Lundh.
–Men det vore värdefullt om vi kanske med ett test som detta kunde identifiera de grupper som har mer allvarliga problem. Men vår analys av bakgrundsfaktorer är ännu inte avslutad, säger han.
Ett tydligt samband har dock forskarna redan noterat. Det är betydelsen av känslor för sina föräldrar.
–De som uppgav att de saknade en positiv relation till sina föräldrar och till kamrater var klart överrepresenterade, liksom de som grubblade och tänkte negativt om sig själva och sin situation. De som hade allra mest skadebeteende, en relativt liten grupp, hade faktiskt en positiv relation till kamrater med fort- farande dålig till föräldrarna.
Undersökningen är på väg att avslutas för publicering under hösten. Resultaten bekräftar i stort de uppgifter som framkom vid en inledande pilotstudie med omkring 170 unga i samma ålder.
Sofia Åkerman, 25 år, som själv led av självskadebeteende i tonåren, har skrivit böcker om sina upplevelser.
–Jag vet att det är väldigt många som skadar sig själva. Det har gått tio år sedan mitt beteende började, då hade jag aldrig hört talas om något liknande. Det har blivit ett allt normalare sätt att hantera tonårsproblem. Idag är inte bilden att man måste ha en psykisk störning för att skada sig själv.
Är du förvånad att så många killar skadar sig?
–Det finns mindre kunskap om självskadebeteende hos killar, och det kan verka som att det är mest tjejer som skadar sig själva. Jag upplever dock att problemet verkar öka även bland killar.
