– Jovisst har jag läst doktor Dahlqvists böcker och testat lågkolhydratkost. Det är svårt att veta vad man ska tro, säger patienten Martin Felldin när han tar av sig skjortan för att testa blodtrycket.

Hjärtläkaren Anders Dahlqvist suckar. Det är inte första gången han får diskutera de teorier som lanserats av hans namne, allmänläkaren Annika Dahlqvist, och som innebär en extremt kolhydratfattig och fettrik kost.

– För mycket eller för lite, ingendera är bra. Min erfarenhet – och jag möter 1 500 hjärtpatienter om året - är att vi är genetiskt väldigt olika. Det som gäller för en gäller inte alls för en annan, säger Anders Dahlqvist som även är ledamot i styrelsen för Sjukhusläkareförbundet.

För att få bästa resultat menar han att varje enskild patient måste analyseras noga, både medicinskt och när det gäller livsstilen – och sedan följas upp kontinuerligt. Skulle samhället göra detta, och inte ensidigt fokusera på akutvården, skulle 10 000 fall av stroke och lika många insjuknanden i hjärtsjukdomar kunna förhindras varje år, enligt en ny rapport som Anders Dahlqvist medverkat till.

Sedan 2005 leder han ett kvinnoprojekt på hjärt- och rehabenheten på Saltsjöbadens sjukhus som inleddes 1996 av professor Karin Schenk-Gustavsson. Det var en reaktion mot att hjärtforskningen på kvinnor var så eftersatt.

– I dag vet vi att särskilt kvinnor behöver dra ned på snabba kolhydrater eftersom de hos dem snabbare omvandlas till triglycerider i blodet. Det är en viktigare riskfaktor för hjärtinfarkt hos dem än kolesterol.

I sin dator har Anders Dahlqvist nu mycket detaljerade och hittills opublicerade uppgifter om 186 kvinnor som följts under sammanlagt 453 observationsår efter sin första hjärtinfarkt.

Genom att tydliggöra de individuella riskerna och skräddarsy behandling och mål för hur deras livsstil kan förändras har riskerna kunnat sänkas rejält. Hittills har bara två patienter drabbats av nya hjärtinfarkter.

Anders Dahlqvist efterlyser mer forskning kring ärftlighetens betydelse, men tror att vi i framtiden kommer att få se mycket mer individuellt utformad, förebyggande vård. Genom att vara ständigt nåbar för sina patienter på sin mobiltelefon arbetar Anders Dahlqvist mer som en hälsocoach än som en traditionell specialistläkare.

– Det är uppenbart att vissa personer kan vräka i sig kolhydrater utan att fara illa medan andra går upp i vikt av minsta lilla. En del kan promenera hur långt som helst och ändå gå upp. Men de ska fortsätta att gå.

Promenaderna gör stor nytta genom att minska riskfaktorer för hjärtinfarkt, minska insulinresistensen och öka det fysiska och psykiska välbefinnandet.

Anders Dahlqvist betonar att kosten bara är en av flera bidragande faktorer. En del kan göra allting rätt men ändå drabbas i unga år.

– Hela samhället är uppbyggt på att det är fint att vara smal. Vi vill tona ned det. Se på kvinnor i naturfolken. De kan vara rejält tjocka, helt enkelt för att de är skapta så. Den som motionerar, äter sunt och mår bra behöver faktiskt inte oroa sig över en rimlig övervikt. Själva viktstressen i sig är skadlig.