Landets kommuner är skyldiga att ordna dagisplats till alla barn över ett år. Platsen ska erbjudas ”utan oskäligt dröjsmål”, vilket betyder inom tre-fyra månader, och så nära barnets hem som möjligt.

De flesta kommuner lever upp till kravet, enligt Skolverket. Men så sent som i mars fick Kungsbacka hård kritik för att en rad familjer tvingats vänta på en förskoleplats mellan fem och elva månader. Även på andra håll är det kö till dagis.

–Det är klart att det kan vara svårt för kommunerna att i varje givet ögonblick klara av det här. Men med tre månaders förvarning bör det kunna lösas, för det är förödande om det inte finns en bra barnomsorgsplats att tillgå när man ska gå från föräldraledighet till jobb, säger Karin Pilsäter (fp), ekonomisk talesperson och ordförande i riksdagens näringsutskott.

Hon leder den arbetsgrupp som inför valet 2010 ska ta fram en ny politik för ”Det klämda Sverige”. Ett av förslagen, som presenteras för partistyrelsen inom kort, gäller rätten till barnomsorg.

–Vi vill förstärka innebörden i platsgarantin. Om kommunen inte lever upp till den ska familjen ha rätt att hitta en egen lösning på kommunens bekostnad, men den konkreta utformningen måste utredas, säger Karin Pilsäter.

Även Helene Odenjung, som ingår i folkpartiets ledning, har deltagit i gruppens arbete. Hon är kommunalråd i Göteborg, där 520 barn just nu stått i dagiskö mer än fyra månader. Kommunen, som styrs av en rödgrön majoritet, har inte levt upp till lagstiftningens krav i någon av de sju uppföljningar Skolverket gjort sedan 1995.

–Jag tycker att det är orättfärdigt.

Hon beskriver situationen som ”ohållbar”, och som ett hot mot jämställdheten.

–Vem stannar hemma när föräldraledigheten är slut och förskoleplatsen inte finns där? Jo, oftast den med lägst lön, det vill säga kvinnan.

Idag slipper familjer i Göteborg betala dagisavgift de dagar väntetiden överstigit den lagstadgade fyramånadersgränsen. Men det duger inte, enligt Helene Odenjung.

–Det är ungefär som att sätta på plåster när det har slutat att blöda.

Hon hoppas nu på en nationell lagstiftning:

–Om kommunen inte kan leverera en förskoleplats ska familjen få skadestånd. Vi har inte landat i något belopp, men har man väntat mer än fyra månader ska det börja ticka ut, så att man kan betala omsorgskostnader och gå till jobbet, säger Helene Odenjung.

De borgerliga regeringspartierna är överens om ett familjepolitiskt paket i fyra delar:

•Kommunalt vårdnadsbidrag

•Jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen

•Barnomsorgspeng

•Mer resurser till förskolan

–Det ska ju sättas i sjön först. Men vi vill skicka in förslaget om förstärkt platsgaranti i tankeprocessen, säger Karin Pilsäter.

Kravet får stöd bland övriga allianspartier. Mats Gerdau (m), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, vill gärna skärpa barnomsorgsgarantin.

–Det är inte tillräckligt att bara hytta med näven åt kommunen, som idag.

Även Inger Davidson (kd), familjepolitisk expert, är positiv.

–Ett utmärkt förslag, idag hamnar föräldrar i en alldeles omöjlig situation.

För utbildningsutskottets ordförande Sofia Larsen (c) är det viktigaste att få barnomsorgspengen på plats.

–Det ökar valfriheten. Frågan om kompensation har vi inte diskuterat, men tremånadersregeln är problem i vissa kommuner, och det är inte bra.

Skolminister Jan Björklund (fp) vill inte kommentera parti- kamraternas förslag. Men som oppositionsborgarråd i Stockholm föreslog han själv förra mandatperioden att huvudstaden skulle gå före och ge föräldrar som inte får plats i tid kompensation.

–Då får stadsdelen en extra eld i baken att fixa de där platserna, motiverade han.

Den borgerliga majoriteten i Stadshuset utreder just nu frågan.