Svenska forskare tror att selenets skyddande effekt kan vara ännu större och efterlyser nu en grundlig ­utvärdering av behovet av
att berika svenska livsmedel.
Varje år dör omkring 2 500 svenska män i prostatacancer och
ungefär 10 000 får diagnosen. Det gör sjukdomen till den vanligaste dödsorsaken i cancer bland svenska män.

Forskarna har länge anat att de låga halterna av selen i svensk åkerjord kan spela in men de tämligen dyrbara studier som krävs för att bekräfta hypotesen har aldrig gått att finansiera.
Huvuddelen av dagens forskning sker i stället i USA och en ny studie publicerad i The American journal of clinical nutrition ­stärker nu ytterligare tanken att selen kan spela en central roll för att motverka prostatacancer.

En hög selenhalt i blodet visade sig innebära att risken minskade radikalt under förutsättning att personen även fick tillskott av ­vitaminer som samverkar med selenet, eller var rökare. ­Studien som leds av National cancer ­institute har pågått i åtta år och är ett samarbete mellan en lång rad universitet i USA och Danmark.

Totalt följdes 724 personer med diagnosen prostatacancer och dessa jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 879 friska personer. Forskarna säger att det fanns ett mycket tydligt samband
mellan ökad halt och minskad risk, men de påpekar också att det behövs fler studier för att kartlägga mekanismen bakom effekten.

Hans-Olov Adami, professor vid Karolinska institutet och prefekt vid Harvard-universitetet menar att den nya studien, trots tydliga resultat, sannolikt underskattar selenets skyddande effekt.
– Metoden med provtagning i serum ger ögonblicksbilder av selenintaget och erfarenhetsmässigt vet vi att det leder till stora underskattningar. Den forskning som kommit fram ger väldigt mycket belägg för att selen har en stor betydelse för att motverka en av våra vanligaste cancersjuk­domar. Det är därför djupt ­
tragiskt att den stora studie som skulle behövas för att kunna ­fatta ett beslut om allmän berikning av livsmedel aldrig gått att finans­iera, säger Hans-Olov Adami.

För närvarande pågår bara en stor interventionsstudie kring ­selen, den amerikanska Select-studien. Men Hans-Olov Adami menar att den har stora brister och då inte minst att den enbart studerar effekten på män. Det är omöjligt att införa allmän berikning av livsmedel utan att även känna till effekten på kvinnor.
– De biologiska mekanismer som vi tror är verksamma talar för att effekten av selentillskott är störst när utgångspunkten är låg. I USA får människor i sig mycket mer selen än i Sverige och övriga Europa. Det talar för att effekten av ett ökat intag skulle vara betydligt större i Sverige, säger Hans-Olov Adami.

Sverige har internationellt sett mycket låga halter av selen i åkerjorden. Men även i övriga Europa har forskare varnat för sjunkande halter i maten sedan EU för 25 år sedan begränsade veteimporten från USA. Brittiska forskare har räknat ut att minskad tillgång på selenrikt amerikanskt vete inneburit att det dagliga intaget av ­selen i Storbritannien halverats från 60 till 34 mikrogram och därmed är nere på svensk nivå.

Det av EU rekommenderade dagliga intaget är 65 mikrogram per dag, vilket är något lägre än det faktiska intaget i USA, men Select-forskarna intresserar sig nu mest för doser kring 200 mikrogram per dag.

Den rekommenderade max­dosen är satt till 395 mikrogram för män och 315 mikrogram för kvinnor, men den är omtvistad. Ett skäl är att delar av den amerikanska befolkningen får i sig omkring 600 mikrogram per dag via kosten utan att man sett några­ ­negativa hälsoeffekter, tvärtom tycks cancerfrekvensen vara låg.
– Det som nu behövs är en stor interventionsstudie där man går in och ger tillskott i olika doser och mäter effekten. Det finns inga andra lika lovande kandidater att studera när det gäller prostatacancer. Och priset är ingenting mot de vårdkostnader och lidande som man sannolikt skulle kunna förebygga genom prevention, säger Hans-Olov Adami.

Den europeiska selenstudie, döpt till Precise, som forskare vid bland annat Karolinska institutet länge försökt få privat finansiering av, skulle omfatta 42 000 personer och kosta omkring 70 miljoner kronor, alltså väsentligt mindre än Select-studiens budget på 170 miljoner dollar.