PROGNOSFEL Riksdagens pensionsbeslut de senaste 50 åren har byggt på prognoser som gravt underskattat hur snabbt medellivslängden ökar, visar en granskning. Följden blir sämre pensioner och hårdast drabbas kvinnorna.

–Det är förfärligt, säger Alexandra Charles som är ordförande i 1,6-miljonersklubben.

Vi lever allt längre. Det är en stadig ökning som pågått i hela västvärlden de senaste 170 åren och troligen ännu längre. I Sverige har ökningen pågått sedan åtminstone 1751. Ändå har alla pensionsbeslut som riksdagen har fattat byggt på föreställningen om att ökningen ska plana ut.

–Man har hela tiden väntat på att ökningen ska böja av och när den inte gjort det har man flyttat avböjningen några år fram i tiden. Det pågår fortfarande men på senare år räknar man i alla fall med en mindre avböjning än tidigare, säger Ole Settergren som är chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.

Storleken på utbetalningen avgörs det år man går i pension. Den insparade summan delas då med den förväntade återstående livslängden. Delningstalet hänger sedan kvar så länge man lever. Men redan följande år kan detta ingångsvärde sänkas för nya pensionskullar om medellivslängden ändras.

Nu visar en granskning i boken ”Åldrandets gåta” att samtliga prognoser som Statistiska centralbyrån har gjort sedan 1960- talet felbedömt den stadigt ökande livslängden.

Under hela 1970-talet spådde prognosmakarna att medellivslängden skulle stabiliseras på en nivå där männen blev 72 och kvinnorna 78 år gamla.

I verkligheten har medellivslängden ökat med sju år sedan 1970. I dag blir svenska män nästan 80 år och kvinnorna 84 år.

Tron på en nära förestående utplaning fanns kvar i långtidsprognosen 1983 där den framtida medellivslängden år 2025 angavs till 73,2 år för män och 79,7 år för kvinnor. En nivå som redan är rejält slagen.

Missbedömningarna omfattar även den senaste stora pensionsreformen. Dagens kvinnor lever ett och ett halvt år längre och männen två och ett halvt år längre efter pensionen än vad som förväntades 1994. Den skillnaden på i snitt två år motsvarar enligt pensionsåldersutredningen 15 procent av pensionsutgifterna.

Tittar man några år framåt blir skillnaderna ändå större. Jämfört med dagens officiella framtidsprognos så kommer kvinnor år 2050 att leva drygt tre år längre och männen fyra år längre efter pensionen än vad som förutsågs 1994.

Det innebär att pensionsutbetalningarna till dagens 25–30- åringar gröps ur med nästan en tredjedel. Att det stannar där bygger dock på att den nu gällande prognosen inte också revideras upp, vilket den alltså gjort oavbrutet vid nästan varje revision de senaste 50 åren.

Enligt Ole Settergren på Pensionsmyndigheten måste en person född 1985 arbeta tills han eller hon är 68 år och sju månader för att fortfarande ha en chans att få ut 75 procent av lönen i pension. En pensionering vid 65 ger i samma exempel 62 procent av slutlönen.

Alexandra Charles, ordförande i 1,6-miljonersklubben som arbetar för bästa möjliga hälsa och livskvalitet för alla kvinnor, varnar för att just kvinnor riskerar att drabbas hårt av de urgröpta pensionerna. Hon påpekar att män i genomsnitt får 18000 kronor i månaden i pension medan kvinnor får ut mindre än 10000.

–Det är förfärligt. Först är ingångslönen lägre och sedan är kvinnor mer hemma med barnen eller går ner och jobbar deltid. Då blir det inte så mycket i pension. Det är dags att se över regelverken så att det finns plats för både barn och karriär i kvinnors liv, säger Alexandra Charles.

För många dubbelarbetande kvinnor hägrar pensionsdagen då man äntligen ska kunna få mer tid över för att förverkliga sig själv, menar Alexandra Charles.

–Men efter den första yran kommer ofta en stor tomhet och en känsla av att inte vara behövd. Att fortsätta att jobba och ta ansvar utifrån sina egna förutsättningar är jätteviktigt, inte minst för det psykiska välbefinnandet.

Som SvD tidigare berättat har även SCB:s nuvarande prognos kritiserats av ledande demografer som allt för låg. De menar att medellivslängden i Sverige om hundra år snarare kommer att vara drygt 104 år än de knappt 92 år som SCB för närvarande räknar med. Men de missade prognoserna är inte bara en svensk företeelse.

Så sent som 1984 slog en prognos gjord på uppdrag av Världsbanken fast att inget land år 2100 skulle ha en befolkning med en förväntad livslängd på mer än 82,5 år. Den nivån passerades redan 2006 av Japan – 94 år före tidtabellen.