Kullarna från babyboomen i början av 90-talet ställer stora krav på alla delar av samhället, även på rättsväsendet. Bara i Stockholm finns det nu runt 150 000 unga mellan 15 och 20 år, tjugo procent fler än för fem år sedan.
– På sikt minskar ungdomsbrottsligheten, men stora ungdomskullar får effekter. Ungdomsbrott tenderar att öka när det är tätt med unga som får inspiration av andra, men också oftare konfronteras med varandra, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi på Stockholms universitet.
Han drar liknelsen med en annan rekordkull, 40-talisterna.
– De hörde till de allra mest besvärliga generationen i historien. Det var en generation som var väldigt brottsbelastad, säger Jerzy Sarnecki.
Förra året lagfördes 28820 ungdomar i landet, vilket är 5800 fler än 2003. Endast runt 800 dömdes till fängelse eller sluten ungdomsvård under fjolåret. De allra flesta begick ett eller två småbrott.
Samtidigt ökade också butiksrånen med många unga inblandade. Även antalet ungdomar som genomförde väpnade rån mot banker ökade kraftigt, från 6 misstänkta 2007 till 26 stycken 2008.
På Brottsförebyggande rådet, Brå, tolkar man det som att unga som hamnat snett i rekordkullarna nått åldern då de går från stölder och personrån till grövre brottslighet.
– Det finns fler ungdomar, alltså fler kriminella ungdomar och en del går nu över till allvarligare brott. Samhällets kostym blir lite för trång när kullarna är så stora. Det blir sämre resurser för var och en vilket kan ge konsekvenser, säger Sven Granath, forskare på Brå.
Den första augusti drar polisen i gång en stor nationell satsning mot ungdomskriminaliteten. Enligt Ulrika Hebst, chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen, måste samarbetet mellan myndigheterna bli bättre.
– Det är en gammal sanning att det inte hjälper att polisen vidtar åtgärder om inte resten av samhället är med. Nu ska vi hitta nya rutiner som verkligen fungerar med kommuner, åklagare och frivilligorganisationer, säger hon.
Det blir inga nya pengar, utan tanken är att insatsen ska ingå i det ordinarie uppdraget. Den ena delen har man redan dragit igång. Det handlar om att snabba upp de kritiserade långa utrednings- tiderna för brottsmisstänkta unga. Den andra är en landsomfattande satsning där man ska jobba förebyggande och vara mer synlig där unga är. Alla lokala insatser som görs ska nu dokumenteras och samlas centralt så att polisen bättre ska kunna göra utvärderingar och dra slutsatser om vad som fungerar.
– Tanken är att goda exempel ska spridas genom systemet, säger Ulrika Hebst.
I Stockholm är utmaningen störst. Tidigare kartläggningar från länskriminalen visade att runt 600 unga låg i riskzonen för att rekryteras av gäng. Palle Nilsson ansvarar för det brottsförebyggande arbetet för polisen i Stockholms län. Han berättar att polisen är på jakt efter nio personer som under hösten ska vara koordinatorer för kampen mot ungdomsbrotten.
Dessutom ska man införa en permanent tvärgrupp som informera om insatser uppåt i organisationen samt satsa på att när- poliser ska vara närvarande på fotbollsderbyn och högriskmatcher.
– Vi har tappat den lokala kännedomen om ungdomarna. Vi vill att de som jobbar lokalt med ungdomarna ska vara med. Känner man dem har man vunnit halva segern, säger Palle Nilsson.
25% fler unga lagfördes 2008 jämfört med 2003
