Efter sprängattentatet mot chefsåklagare Barbro Jönsson i Trollhättan vill riksåklagaren (RÅ) Fredrik Wersäll också öka skyddet för landets 800 åklagare. Han vill kunna erbjuda dem sådant som skyddade telefonnummer och att deras personuppgifter tas bort från allmänna register.
- Det här är en strävan vi har, men min bedömning är att detta fordrar vissa lagändringar. Om det sedan ska bli en standard, eller ett erbjudande till de åklagare som vill, är något som går att diskutera, säger Wersäll till TT.
En sådan nyordning skulle samtidigt innebära en tydlig begränsning av åklagarväsendets tillgänglighet för allmänhet och medier.
- Absolut. Jag kan hålla med, på det sättet att jag ser en fördel i att vi kan verka under öppna förhållanden. Men det är alltid en avvägning, säger Wersäll.
Samtidigt lever Åklagarmyndigheten under sparkrav. De pengar myndigheten fick i budgeten i höstas, 55 miljoner i extra anslag, är redan intecknade.
- Vi sitter väldigt trångt ekonomiskt. Vi hoppas att regeringen kan hjälpa oss att hålla jämna steg med de satsningar som görs på polisen och domstolarna. Annars riskerar åklagarväsendet att bli en flaskhals i systemet, säger Wersäll.
De farhågorna hörs redan ute i landet och där upplevs de aviserade nya säkerhetssatsningarna som ytterligare pålagor.
Trots sparkraven ska en ny överåklagare utses, säger Wersäll till TT.
- Avsikten är att skapa en tydlig nationell ledning för arbetet mot den nationella och internationella organiserade brottsligheten. Det ser vi ett väldigt tydligt behov av.
Den nya tjänsten ska koordinera arbetet över olika åklagarmyndigheters administrativa gränser och gentemot andra myndigheter. Wersäll anser också att polisen på både central- och länsnivå måste ha särskilt avdelade resurser för att utreda den organiserade brottsligheten, men vill inte ge sig in i diskussionen om en förstärkt rikspolis, det så kallade FBI-förslaget.
- Poliser och åklagare får gärna sitta tillsammans, helst i samma lokaler. Men alla ska nog inte sitta i Stockholm, säger Wersäll.
