Sareks glaciärer försvinner fort

Inte bara glaciärerna i Alperna och Himalaya smälter på grund av klimatförändringarna. Nya mätningar i de svenska fjällen visar en tydlig avsmältning de senaste tio åren. SvD var med på en av de mest svåråtkomliga glaciärerna som nu krymper dubbelt så snabbt som tidigare.

Glaciärforskarna Per Holmlund och Gunhild Rosqvist står längst fram på Mikkaglaciärens tunga, en av de glaciärer som smälter snabbast bland de tjugotal som undersöks i Norrbottensfjällen.
Isen är fårad och inte alls vit som snö utan grå av grus.
Under glaciärvandringen tar Gunhild Rosqvist exakta positioner med GPS.

Glaciärforskarna Per Holmlund och Gunhild Rosqvist står längst fram på Mikkaglaciärens tunga, en av de glaciärer som smälter snabbast bland de tjugotal som undersöks i Norrbottensfjällen. Isen är fårad och inte alls vit som snö utan grå av grus. Under glaciärvandringen tar Gunhild Rosqvist exakta positioner med GPS.

FOTO: TERJE LINDBLOM

Helikoptern lämnar oss på Mikkaglaciärens tunga, långt in i Sareks vildmarker. Isen är fårad av smältvattnet och inte alls vit utan smutsgrå av grus. Vatten porlar i rännilar och himlens dramatiskt gråa moln letar sig in mellan de 2 000 meter höga fjälltoppar som omger oss.

Forskarna Gunhild Rosqvist och Per Holmlund från Stockholms universitet förbereder en av de sista mätningarna under två intensiva fältveckor. GPS-utrustningen ger exakta mätpunkter på glaciären för att se hur det varmare klimatet påverkar den.

Vi tar på oss stegjärn och sele. För säkerhets skull. Här och var finns lömska glaciärbrunnar, där smältvattnet har ätit sig lodrätt ner i isen.

Plötsligt står vi vid kanten av en brunn, ett bottenlöst, vridet hål rätt ned i isen. Som ett sopnedkast med väggar som en rodelbana.

– Gå inte för nära. Ramlar ni ner här så överlever ni inte. Den är minst 40 meter djup, säger Per Holmlund och erbjuder sig att hålla i om man vill titta över kanten.

I strilande regn vandrar vi på isen, mot glaciärfronten. Med jämna intervall tas nya mätpunkter med GPS-en. Avsmältningen har gått snabbt de senaste tio åren. Orsaken är det varmare klimatet.

– Mikkaglaciären har minskat med ungefär tio meter per år under 1900-talet. Och vi hade väntat oss att avsmältningen skulle börja avta ungefär nu. I  stället fortsätter glaciären att minska, nu med 20 meter om året, och det beror på att ett antal somrar har varit varma, säger Per Holmlund som är professor i glaciologi.

Glaciärer har vuxit och krympt förr i takt med att klimatet har varit varmare och kallare. Anledningen till att Mikkaglaciären minskade under hela 1900-talet beror på att den växte till kraftigt under kallare decennier på 1800- talet och sakta men säkert anpassade sin storlek under det var-mare 1900-talet.

Glaciärerna i Sverige och Norge har reagerat sent på uppvärmningen. I Alperna började avsmältningen på 1980-talet, i Skandinavien först för tio år sedan. Flera snörika vintrar fick glaciärerna att växa, vissa upp till femton meter.

Det som utmärker förändringarna nu är att de sker samtidigt över stora delar av jorden och att de går såpass snabbt, säger Per Holmlund.

– De tjugotal glaciärer som ingår i vårt mätprogram reagerar alla olika. Glaciärer gör det. Men nu visar samtliga en reträtt, att de drar sig tillbaka. Vissa mer, andra mindre, säger han.

Med årets mätningar vågar forskarna tala om ett trendbrott.

– Om det bara hände i Sverige skulle inga varningsklockor ringa. Det är när man lägger ihop situationen med att det samtidigt sker i utlandet som det finns anledning att vara orolig, anser Per Holmlund.

Men data ger ingen vägledning om avsmältningen nu skiljer sig från tidigare episoder. Glaciä-rerna talar inte om hur mycket av det varmare klimatet som är en naturlig svängning och hur stor del som beror på människan. Det är omöjligt att veta hur små glaciärerna har varit tidigare, eller om de varit helt borta någon period sedan istiden.

Gunhild Rosqvists specialitet är att hitta metoder som visar hur glaciärerna har påverkats av historiska variationer i nederbörd och klimat. Forskningsfältet är inne i ett intensivt och omprövande skede tack vare klimat- debatten, och hon tror om något år går det att säga mer om den globala uppvärmning som pågår nu.

– Vikingatiden var en varm period. Men var det varmare än nu? Det vore en dröm att kunna säga hur fort det blev varmare.

Hon påpekar också att det skulle lika gärna kunna pågå en naturlig avkylning nu, som maskerar uppvärmningens fulla kraft.

– Det går inte att säga, konstaterar Gunhild Rosqvist.

Regnet faller fortfarande när sista mätningen är gjord och helikoptern hämtar oss. Från luften räcker det med blotta ögat för att se hur stor Mikkaglaciären en gång var. Sten och grus visar att glaciärtungan sträckte sig många hundra meter längre fram, och flera hundra meter upp på fjällens sidor.

– En volym som motsvarar uppskattningsvis 500 Globenarenor har försvunnit från glaciären sedan den mättes första gången år 1902, uppskattar Per Holmlund, för att vi riktigt ska förstå.

  • Kopiera sidans adress

Ett centrum för glaciärforskning

De svenska glaciärerna är väl kartlagda under hela 1900-talet, bland annat med foto- grafier.

Världens längsta mätserie av en glaciärs storlek – massbalans – är gjord på Storglaciären vid Tarfala forskningsstation. Stationens placering nära många glaciärer har gjort den till ett centrum för glaciärforskning även med internationella mått.

I år har Vetenskapsrådet satsat extra pengar på polarforskning i Sverige i projekt Arktiska Sverige. Svåråtkomliga och helikopterkrävande glaciärer i Sarek har kunnat mätas tack vare dem.

Visa mer fakta
Prova SvD digital – 3 månader för 99 kr

Toppnyheter SvD.se

SvD offert

Gör som 89545 stockholmare. Få offerter från företag nära dig - HELT GRATIS!

Populärt i Stockholm just nu:

Badrumsrenovering

Renovera eller bygga nytt badrum

Målare

Erfarna målare för ett snyggare hem

Flytthjälp

Snabba och pålitliga flyttfirmor

Flyttstädning

Hitta billig och effektiv städhjälp

Hemstädning

Rent hem snabbt och tryggt

+ Se alla kategorier

Supportrar till premiärminister Recep Tayyip Erdoğan vid valmöte i Istanbul i mars 2014. Brännpunkt

”Markera mot allt mer auktoritärt Turkiet”

Fredrik Malm (FP): Sveriges hållning måste uppdateras.

Sju av tio danskar för dödshjälp

Sju av tio danskar är för aktiv dödshjälp till döende eller obotligt sjuka, visar en mätning i Jyllands-Posten.

Svenska påsklamm
får aldrig beta ute

Vårlammens levnadsvillkor sämre.

Därför äter vi ägg under påsk

högtidsmat

Historisk guide till påskrätterna.

Vittne: Flicka fördes bort i bil

JÄRFÄLLA

En person såg hur en flicka blev indragen i en bil.

Bankpalats i city står inför stor förändring

Vasakronan vill rusta upp vid Sergels torg.

Räcker 7 000 till ett
boende i Stockholm?

Aktuellt

Mårder: ”Låt oss göra en kalkyl.”

Kapten på olycksfärja ber om ursäkt

SYDKOREA

Drygt 280 personer saknas.

”En utställning som ingen bör missa”

Konst

Carl Johan De Geer på Färgfabrikien.