Den 1 augusti i år avskaffas den positiva särbehandlingen vid intagning till högskolan, enligt ett regeringsbeslut i dag. Högskoleförordningen ska ändras så att det inte längre blir tillåtet att kvotera in personer på grund av deras kön.

Stiftelsen Centrum för rättvisa har länge varit drivande i frågan att avskaffa systemet.

– Jag är väldigt nöjd. Vi har arbetat väldigt hårt sedan hösten 2003 med det här. Det har nu kommit till en punkt där utrymmet för den här typen av fall täpps till och det är en stor vinst, säger vd Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa.

Tanken med positiv särbehandling var att antagningsprocessen till högskolor och universitet skulle bli mer jämlik. Men det gick inte riktigt som planerat.

– Systemet har slagit helt fel. Syftet var att motverka ojämlikhet i skolan men det har i stället blivit tvärt om och slagit extra hårt mot studiebegåvade kvinnor, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.

Centrum för rättvisa har de senaste tre åren företrätt runt 70 kvinnor som blivit nekade studieplats på grund av deras kön. Men stiftelsens granskning av antagnings- och reservllistor hos Verket för högskoleservice (VHS) visar att antalet drabbade är långt fler.

– De senaste fyra åren har det varit 13 000 fall där enskilda blivit diskriminerade. I 95 procent av fallen är det kvinnor som drabbats eftersom det är flest kvinnor som läser vidare, säger Gunnar Strömmer.

Förordningen har också blivit en kostsam historia. Sedan 2004 har staten tvingats punga ut med över tre miljoner kronor i skadestånd.

– Den ekonomiska bördan har kanske spelat in. Men jag tror att universitet och högskolor har insett att de inte kan syssla med olaglig diskriminering, säger Göran Strömmer.

Ett av rättsfallen som kanske haft störst betydelse för regeringens beslut är en grupptalan mot Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 44 kvinnor stämde universitetet sedan män fått förtur till veterinärutbildningen 2006 och 2007.

Samtliga kvinnor hade sökt utbildningen med högsta betyg från folkhögskola. Men som ett resultat av ett så kallat ”viktat lotteri” antogs bara män i urvalsgruppen. Kvinnorna fick senare rätt av både tingsrätt, hovrätt och Justitiekanslern och fick 35 000 kronor var i skadestånd.