Brottet spioneri är då inte aktuellt. För att täppa till luckan vill Säpo skärpa straffet för olovlig underrättelseverksamhet.
I en skrivelse till regeringen konstaterar Säkerhetspolisen (Säpo) att vissa gärningar som ligger nära spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet eller företagsspioneri kan vara straffria.
Säpo pekar på två fall - Ericsson 2003 och Sveriges lantbruksuniversitet 2006 - där personer som lämnat ut känsliga uppgifter till Rysslands ambassad ändå inte kunnat dömas.
Kontentan av Säpos påstötning är att lagen måste ändras för att stärka skyddet för den svenska staten.
Enligt Säpo prioriterar utländska underrättelsetjänster numera den civila sfären i det svenska samhället. Förr stod försvarsinformation högst i kurs. Förändringen är markant, menar Säpo.
Intresset är riktat mot områden som IT, telekommunikation, bioteknik och materiallära. Säpo spår att informationsinhämtning om spetsteknologi kommer att öka.
De utländska underrättelseofficerarna opererar såväl öppet som slutet. Verksamheten pågår dagligen, enligt Säpo.
För att bli dömd för spioneri måste uppgifter till främmande makt ha varit till men för totalförsvaret eller rikets säkerhet. Med totalförsvaret avser lagen verksamhet som ”behövs för att förbereda Sverige för krig”.
Det innebär, poängterar Säpo, att mycket av den underrättelseverksamhet som främmande makt bedriver i Sverige inte är spioneri i lagens mening - trots påtaglig fara för rikets säkerhet.
Därför vill Säpo ändra straffbestämmelsen i brottsbalkens 19:e kapitel om olovlig underrättelseverksamhet, som är ett lindrigare brott än spioneri.
Straffet i dag är böter eller fängelse i högst ett år och gäller när någon här i landet för främmande makts räkning tar fram känsliga uppgifter om andra människors personliga förhållanden.
Säpo föreslår fängelsestraff, i högst två år, och för grovt brott fängelse från sex månader till fyra år. En skillnad är också att lagen inte längre närmare ska precisera vilka uppgifter som det är straffbart att samla in åt främmande makt. Fast en fara för rikets säkerhet uppstår först vid fortlöpande och organiserad uppgiftsinhämtning.
Lagstiftningen i Danmark har stått som förebild till förslaget.
”De beteenden som den (nya straffbestämmelsen) ska straffbelägga kan sägas utgöra ett förstadium till spioneri”, heter det i promemorian till justitiedepartementet som Säpos rättssekretariat tagit fram i samråd med Åklagarmyndigheten.
