Göteborgaren Hassan Asad, 39, riskerar att utvisas efter tio år i Sverige. Orsaken är att säkerhetspolisen, Säpo, har klassat den palestinske trebarnspappan som en säkerhetsrisk.

Röda korset och Svenska Helsingforskommittén har protesterat mot att Hassan Asad inte har fått veta de exakta skälen till varför han ska avvisas. Regeringen ska nu avgöra om han ska skickas till Jordanien, där han menar att han riskerar att utsättas för tortyr.

Hassan Asads fall har blivit mycket uppmärksammat, men är långt ifrån det enda av det här slaget.

Lagen tillåter att Sverige avvisar utländska medborgare som man befarar kan komma att medverka i terrordåd. Mellan 2001 och 2006 har Säpo rekommenderat att sammanlagt 242 personer ska nekas svenskt uppehållstillstånd eller medborgarskap eftersom de bedöms som säkerhetsrisker, visar Säpos egen statistik.

–Det är nästan aldrig fråga om terrorverksamhet i Sverige, utan att man ägnar sig åt aktiviteter som understödjer terrorism utomlands, säger polisintendent Lars Kronberg, som samordnar Säpos arbete med utlännings-ärenden.

I de allra flesta fall går Migrationsverket och regeringen på Säpos linje och avvisar de personer som Säpo bedömer som farliga. Och antalet ärenden ökar. De två senaste åren är antalet fall per år ungefär dubbelt så stort jämfört med tidigare år.

Förra året stoppade Säpo 65 personer, för det mesta på grund av misstänkta terrorkopplingar. 40 av dem var asylsökande och det vanligaste var att det handlade om män från Mellanöstern.

Lars Kronberg förklarar att det viktigaste skälet till ökningen är att antalet personer som invandrat till Sverige blivit fler de senaste åren, vilket har lett till fler medborgarskapsärenden.

–För stunden handlar det mest om irakier. Det är ju en enorm mängd människor som flyr från Irak just nu, säger han.

Även att Säpo arbetar mer effektivt och att fler ägnar sig åt misstänkta terroraktiviteter kan ligga bakom ökningen, enligt Lars Kronberg.

Anna Wigenmark, människorättsjurist på Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, ser bekymmer med att antalet ärenden blir fler.

–Det är oroande att antalet fall ökar, säger hon.

Anna Wigenmark anser att rättssäkerheten för de personer som ska avvisas är långt ifrån tillräcklig. Bevisen och beskyllningarna mot dem kan vara hemligstämplade, även för den som hotas av avvisning.

–Det behövs inte särskilt mycket för att en person ska anses som en säkerhetsrisk, säger hon.

Lars Kronberg betonar att Säpos utredningar är mycket noggranna och att det alltid ska hållas muntliga förhör med den som pekas ut som en säkerhetsrisk.

Han påpekar också att syftet med verksamheten är att rätten till asyl inte ska missbrukas av terrorister. Men Lars Kronberg håller med om att beviskraven är lägre än i brottmål.

Anna Wigenmark anser att bristen på insyn i ärendena för dem som hotas av avvisning innebär att Sverige bryter mot Europakonventionen och FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

–Den som är misstänkt för något måste ha rätt att kunna försvara sig, menar hon.

Röda korsets generalsekreterare Bengt Westerberg tycker också att Sverige åsidosätter rättssäkerheten. Han förstår att det är viktigt att bekämpa terrorism, men ser också en risk för att myndigheterna blir alltför misstänksamma och att det drabbar oskyldiga:

–Terroristerna når sin verkliga triumf om vi för att bekämpa dem bortser från rättsregler och mänskliga rättigheter.