Den 15 mars är sista ansökningsdagen för den som vill komma in på Polishögskolan i höst. I år kommer det att vara lättare att knipa en plats jämfört med tidigare. Både behörighetskraven och antagningskraven har förändrats. Den som vill bli polis behöver ha gjort högskoleprovet eller vara äldre än 18 år. Borttaget är nu också provet i läsförståelse, där de sökande läste enkla texter och svarade på frågor om innehållet. Det finns inte heller längre ett krav på att man måste vara fri från kroniska sjukdomar.

Dessutom sänks de fysiska kraven. Testerna som kandidaterna måste klara blir lika för män och kvinnor, från att tidigare ha varit hårdare för männen. För att gå vidare i ansökningsprocessen måste kandidaterna numera klara att springa två kilometer på max 10 minuter och 15 sekunder, lyfta och släpa en 77 kilo tung docka 15 meter samt genomföra ett koordinationstest på en given tid.

Hittills har männen haft högre fyskrav med en maximal löptid på 9 minuter och 30 sekunder. De var dessutom tvungna att klara koordinationstestet – där kullerbyttor och hinder ingår – en sekund snabbare.

– Vi vill ha ett bredare urval, att många ska känna sig uppmanade och behöriga att söka. Vi jobbar med ständiga förändringar och det vi gör nu är att modernisera urvalsprocessen, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, chef för kompetensutvecklingsenheten på Rikspolisstyrelsen.

I Norge, Finland och Danmark måste den som vill bli polis genomgå diverse språkprov. I Finland skriver man ett prov som påminner om det svenska högskoleprovet och för att komma in på den danska utbildningen måste aspiranterna även göra ett prov i engelska. När både språkprovet och kravet på att ha skrivit högskoleprovet nu tas bort från den svenska utbildningen är behörighet för högskole-studier – bland annat godkänt i svenska B från gymnasiet – de enda teoretiska förkunskapskraven. Tidigare akademiska studier och högskoleprov är dock fortsatt meriterande.

– Vi tycker att den grundläggande behörigheten plus den särskilda är nog för att mäta de färdigheterna. Innan har det varit som att vi har mätt om det någon annan redan har mätt. Vi ser det inte som att vi har sänkt kraven, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Den som har kroniska sjukdomar som försvårar arbetet som polis kan fortfarande inte bli antagen, men numera ska det göras en individuell bedömning istället för att det automatiskt ges kalla handen.

– Skillnaden blir nog inte så jättestor. Men det finns ju sjukdomar som det numera finns effektiv behandling för och då behöver det kanske inte vara skäl till nej, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Polisförbundet välkomnar förändringarna men tycker att de kunde ha genomförts i samband med en reformering av polisutbildningen där den görs till en akademisk högskoleutbildning, en reform som länge varit på väg men ännu inte genomförts.

– Vi tycker att förändringarna är tillräckliga. Det krävs samma svenskabehörighet som för juristutbildning till exempel, det är tillräckligt. Det viktigaste är att man är lämplig och psykologsamtalen finns ju kvar. Däremot är vi oroliga för att man inte får den bästa utbildningen när man väl har kommit in, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.