Dagens åttondeklassare är sämre i matematik än vad sjundeklassarna var i mitten av 90-talet. De svenska eleverna har backat mest av 16 jämförbara länder sedan den förra mätningen.
Beskeden i den så kallade Timss-rapporten kommer att analyseras länge.
Tillbakagången går knappast att förklara med provets uppläggning, enligt Jan-Olof Lindström, huvudansvarig för den svenska rapporten. Provet har nämligen utformats utifrån de deltagande ländernas kursplaner. Snarare ligger förklaringen i att de svenska lärarna under perioden valt bort mer av de svårare delarna av matematiken. Sänkt ambitionen, om man så vill.
- Det skulle jag vilja säga.
Enligt Jan-Olof Lindström är förändringen en följd av ett systemskifte i den svenska skolan, från en central styrning av vad eleverna ska kunna till att kommunerna och skolorna tolkar läroplanen.
- Det innebär att till exempel algebra och geometri får en väldigt undanskymd plats. Ska man få de svagare eleverna att klara sig ska man absolut inte hålla på med dessa svåra områden.
Mer av enklare vardagsmatematik ger alltså fler godkända elever men sämre resultat jämfört med andra länder.
- Man kan se det som ett medvetet val om man är positiv, men man kan också se det som en negativ effekt av den styrmetod vi har nu, säger Jan-Olof Lindström.
Timss-rapporten är långt i från först med att skicka larmsignaler och regeringen har låtit en särskilt matematikdelegation syna ämnet. Anders Tengstrand, nu pensionerad universitetslektor i matematik, var knuten till denna delegation.
- Det som chockerade mig mest var statistiken över lärarnas matematikkunskaper, säger han.
Kompetensen har sjunkit kraftigt det senaste decenniet. Av dagens matematiklärare som undervisar i årskurs 7-9 har endast en tredjedel läst mer än 20 poäng i ämnet.
- Har man inte tillräckliga kunskaper är chansen mycket mindre att göra ämnet roligt, säger Anders Tengstrand.
