Blixtinkalla finansutskottet för att diskutera finanskrisens svallvågor i Sverige. Det vill socialdemokraten Thomas Östros, vice ordförande i finansutskottet, sedan över 3 000 personer i går varslades på Volvo PV. Samtidigt uppmanar s-ledaren Mona Sahlin regeringen att revidera budgeten. Andra ledande socialdemokrater kräver ett åtgärdspaket för Västsverige.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) påpekar att Arbetsförmedlingen har 1,5 miljarder kronor som kan användas direkt i till exempel Västsverige. Han tycker också att innehållet i regeringens budgetproposition är utformat för att möta lågkonjunkturen.

– Det har hela tiden varit tydligt för oss att det kommer att ske en fördjupad konjunkturnedgång. Hela vårt budgetarbete har utformats till ett superpaket för att möta detta.

Fredrik Reinfeldt tar lätt på socialdemokraternas krav:

– Jag har inte hört en enda av dem nämna företagets ansvar. Vad är Volvos ansvar för sina anställda? Låt oss börja där. Jag har inte hört någon av dem nämna att det finns omställningsavtal inskrivna i kollektivavtalen. Här står jag och försvarar den svenska modellen och kommer ihåg hur den ser ut.

Enligt Fredrik Reinfeldt finns pengar redan avsatta i nästa års budget för att svara mot det som till exempel socialdemokraterna vill ha.

– Regeringen kommer med ett paketpå över 32 miljarder med precis den inriktning som efterfrågas. Med stora satsningar på utbildning, på yrkeshögskolor, på att sänka kostnaderna i företagen. Vi gör ju precis allt man kan göra. Och vi är förstås beredda att göra mer.

Professor Lars Calmfors, ordförande i regeringens finanspolitiska råd, vill ändå se en ökad beredskap från finansdepartementets sida för att mildra krisen. Ett stödpaket för svenska banker tror han inte behövs, men det måste finnas med i planeringen. Däremot bör regeringen redan nu börja fundera på vad som kan göras för att mildra lågkonjunkturen.

– Som det ser ut nu så tror jag att nedgången blir så djup att det kan bli aktuellt med en extra stimulans, förklarar Lars Calmfors.

Ytterligare skattesänkningar kan vara en modell för att motverka nedgången. Det har prövats i USA, men inte enbart med gott resultat. Därför är kanske en tillfällig momssänkning på kanske tre, fyra procentenheter det som ligger närmast till hands, enligt Lars Calmfors.

En sådan momssänkning är ”ett klassiskt instrument”. Den bästa effekten skulle uppnås om momsen sänks på kapitalvaror. Men en sådan avgränsning tillåter inte EU.

– En förändring av momsen är väl sådant som man rimligen ska börja fundera på, tycker Lars Calmfors, men understryker att det är för tidigt att säga om det behövs.

Liksom professor Lars Jonung menar han att regeringen i ett exceptionellt läge kan behöva frångå budgetreglerna. Man kan tänka sig ett ”temporärt avsteg från utgiftstaken” eller en tillfällig avvikelse från målet om en procents överskott i de offentliga finanserna.

– Det finns naturligtvis lägen som går ut över det normala. Det verkar ju som om vi är på väg dit. Det här är en kris som bara inträffar vart femtionde år.

I höstens budgetproposition pekas strategin ut för regeringens arbetsmarknadspolitik. ”I princip” ska ”alla resurser riktas till dem som står längst från arbetsmarknaden”. Som Peter Fredriksson, chef för IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderingen) påpekade i gårdagens SvD har det medfört att regeringen har satsat mycket på dem som är långtidsarbetslösa.

Centerpartisten Per Åsling, riksdagsledamot som också sitter i Arbetsförmedlingens styrelse, menar att det var rätt tänkt i en högkonjunktur men att det är dags att tänka om och försöka hjälpa dem som nu går ut i arbetslöshet.

– Nu när varslen ökar måste Arbetsförmedlingen få styra om sina resurser, säger han.

Lars Calmfors menar att regeringen har dragit ned de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, exempelvis yrkesutbildningar, allt för mycket.
– Utan att man ska gå tillbaka till de mycket stora volymer som var på 1990-talet så är det klart att i det läget som vi går in i så behöver man en expansion.