–Ta och öpp-naa ditt föns-ter. Släpp in li-te soool.

Utan ackompanjemang och noter, men med handklapp och rörelser i hela kroppen, får sångpedagogen Eva Björkner vård- biträden i demensvården att shejka loss och sjunga för full hals. Platsen är Rio Servicehus på Östermalm och ämnet är vårdarsång.

–Många demenssjuka blir aggressiva när de glömmer och man får ingen kontakt. Genom att sjunga kan de komma tillbaka. Det är fantastiskt, för det funkar faktiskt, säger Shukri Jolal, som till vardags jobbar som vårdare på äldreboendet Kampementet.

Till kursmaterialet hör ett sånghäfte fyllt av äldre välkända visor och schlagers, till exempel ”Ju mer vi är tillsammans”, ”Med en enkel tulipan” och ”Kostervals”.

–Åh, Kostervals. Den älskar de gamla, utbrister Jennifer Pettersson.

I sin avhandling visar Eva Götell, forskare på Mälardalens högskola de positiva effekterna av att sjunga till dementa. Hon beskriver hur dementas svårighet att kommunicera leder till förvirring, aggression och skrikande.

Sedan visar hon vilka positiva effekter sången har för att få kommunikationen mellan personal och sjuka att fungera.

–Inom demensforskning beskrivs aggressionen som något som är nästan omöjligt att bryta. Men med sång går det, säger Eva Götell, som nu märker allt större intresse för utbildning i vårdarsång.

Eva Björkner instruerar andningen, leder kursdeltagarna till att memorera texterna utantill och lägger till kroppsrörelser. Även för henne är det premiär för vårdarsång.

–Den här sången har ett högre syfte. Här går man inte bara för att lära sig sjunga, utan för att kunna kommunicera med en annan människa, säger hon.

Det är äldre sånger som gäller, liksom sådana där kroppskontakt – ett tag under armen eller en omfamning – blir naturlig.

Ett kvarter bort på äldre- boendet Kampementet omsätter Shukri Jolal och hennes kolleger vårdarsången i praktiken. Under sångstunden en gång i veckan samlas ett tiotal av de boende kring Eva Gidlund, aktivitetsansvarig på Kampementet.

Under sittgymnastiken, ackompanjerad av sång och med personalens hjälp sträcks armar och ben mot taket till ”huvud- axlar-knä- och tå” eller traskas det i golvet till ”vi gå över dagstänkta berg, fallera”. Det är mycket närhet mellan personalen och de boende, en klapp på kinden, en strykning på armen.

Lilian Larsson passar på att fira av en busvissling där hon sitter i soffan bredvid sin stän- diga följeslagare Aggi Horwitz. Cheman Omar och hennes kolleger tar då och då initiativ till en ny sång. Gamla melodier väcker minnena till liv och flera av de boende fyller i texten när personalen börjar sjunga.

–Det har varit en upplevelse att vara med på den här utbildningen! Jag gillar att sjunga, och sången är till hjälp i arbetet, särskilt på morgnarna när vi ska hjälpa de gamla, säger Cheman Omar.

I läkemedelsverkets rekommendationer för vård av demenssjuka anges mänskligt bemötande och omvårdnad som den behandling den sjuka bör få först. Enligt Christina Granholm, verksamhetschef på Kampementet, har medicineringen av de äldre minskats när musiken fått större inslag i vården.

–Det här är väldigt roligt, särskilt som personalen är så entusiastisk, och tycker att de fått ett verktyg som funkar, säger Christina Granholm.