Det före detta miljöpartistiska språkröret Marianne Samuelsson är sedan klockan 16.04 på tisdagen nu även före detta landshövding. Inför en snabbt sammankallad presskonferens i en korridor på Finansdepartementet meddelade kommunminister Mats Odell det beska beskedet.
–Det bästa för henne är att lämna uppdraget och få nya uppgifter på regeringskansliet.
Sedan i måndags har han diskuterat läget med Marianne Samuelsson, som avbröt sin semester när chefen kallade henne till Stockholm. Avgörande för regeringen var de oklarheter som Marianne Samuelssons uttalanden skapat. Ministern bedömer att landshövdingen skulle få svårt att med trovärdighet leda länsstyrelsen.
I sex dagar hade kritiken haglat efter avslöjandet om landshövdingens försök att särbehandla företagaren Max Hansson i samband med ett strandskyddsärende. Kritiken kom från andra landshövdingar. Från hennes gamla partikamrater från tiden då hon drev genom strängare regler för strandskydd. Och, kanske allvarligast, den kom från gotlänningarna: ”Hon skadar Gotland. Jag vill att hon ska avgå. Vi vill inte ha henne här”, sa pensionären Rolf Nilsson som SvD träffade i onsdags.
Men Marianne Samuelssons sista dag som landshövding började med ett sista försök att återta initiativet. I ett pressmeddelande till nyhetsbyrån TT bröt hon sin tystnad: ”Jag är lockad i en fälla av en illojal medarbetare med en egen politisk agenda”, skrev hon. ”Utbrutet ur sitt sammanhang är mina uttalanden obegripliga och klandervärda, men det är primärt mina handlingar, och inte vad som sagts i denna ’set-up’, som skall bedömas”.
Men motoffensiven fick inte den effekt hon hoppats på. Just uttalandet om att hon skulle ha lockats i en fälla var ”mycket olyckligt”, deklarerade Mats Odell inför medierna på eftermiddagen:
–Det är ett uttalande som knappast bidragit till att återskapa ett förtroendefullt arbete på länsstyrelsen.
När tisdagen ännu var förmiddag skrev Marianne Samuelsson att hon ville fortsätta som landshövding - förutsatt att hon hade regeringens förtroende. Men på Odells presskonferens kallades avgången, enligt kutym när någon får sparken från toppen, för ett ”gemensamt beslut”.
Desto tydligare talar professorn i statsvetenskap i Lund, Lennart Lundquist:
–Det är ovanligt att en politiker med erfarenhet från toppnivå inte har bättre koll på vad som gäller. Man kan ju inte säga som Marianne Samuelsson har sagt, och skilja på folk som gör mer nytta för samhället än andra och ge dem speciella privilegier.
Professorn berömmer tjänstemannens val att reservera sig mot sin högsta chefs beslut.
–Jag beundrar tjänstemännen på länsstyrelsen på Gotland. Det är stil på dem.
Max Hansson, som förra veckan plötsligt fann sig, sitt lusthus och sin tennisbana i debattens mittpunkt, blir överraskad när SvD meddelar honom om avgången. Han har aldrig känt sig positivt särbehandlad - tvärtom:
–I det här fallet är det fullständigt felaktigt att jag skulle ha någon gräddfil. Hon har handlat helt rätt när hon stoppade tjänstemännen som var på väg att göra en grundlös polisanmälan. Hur skulle det se ut om man polisanmäler Gotlands störste arbetsgivare på falska grunder?
Länsrådet Anders Granat går nu tillfälligt in som landshövding. Han har under veckan försvarat sin chefs agerande. Nu har han förståelse för regeringens beslut.
–För att skapa arbetsro är det bra.
Från avstånd har Gotlands tidigare landshövding Lillemor Arvidsson följt soppan på ön. Nu hoppas hon att läget klarnar:
–Det är himla trist det här. Gotlänningarna är värda ett bättre öde.
