Om regeringens budgetproposition går igenom upphör intagningen till försvarets civilpliktiga utbildningar i januari nästa år. Utbildningen anses onödig utifrån dagens säkerhetspolitiska läge.

– Vi har en helt annan säkerhetspolitisk situation idag och civilpliktiga får inte användas i fred, säger Åke Lindblad på försvarsdepartementet.

Men då har man glömt något, tycker Anders Gustafsson som är ansvarig för den civilpliktiga utbildningen i Svenska kraftnäts regi.

–De civilpliktiga får inte användas i fredstid men däremot tecknar vi frivilligavtal med många efter utbildningen. Under stormen Gudrun hjälpte 62 förre detta civilpliktiga till med katastrofarbetet, säger han.

Svenska kraftnät har förutom ansvaret för elförsörjning av Sveriges stamnät även uppdraget att varje år utbilda 120 civilpliktiga varav hälften till kraftledningsreparatörer.

En utbildning som ger unika kunskaper i samband med kriser och katastrofer som har kommit till användning under flera tillfällen, bland annat under stormarna Gudrun och Per. En utbildning som nu kanske upphör.

– Jag minns att försvarsminister Leni Björklund vid besöket på civilpliktskongressen i Stockholm 2005 sade att det vore vansinnigt att lägga ner utbildningen med tanke på insatsen som civilpliktiga gjorde vid stormen Gudrun, säger Anders Gustafsson.

Bakom regeringens förslag står ett underlag som Krisberedskapsmyndigheten gjorde redan till 2004 års försvarsbudget.

I Krisberedskapsmyndighetens rapport fastslås att utbildningen av civilpliktiga dels är för dyr, dels att behovet av elreparationspersonal som kan kallas in under kris är stor. Detta ska ske genom att anlita externa företag eller genom att kontraktera civilpliktsutbildade reparatörer.

En utbildning man samtidigt vill lägga ner.

–Eftersom vi enligt lag inte får nyttja civilpliktiga i fredstid har de ett begränsat användnings­område inom det civila försvaret, säger Lennart Jansson, utredare på Krisberedskapsmyndigheten.

Enligt Anders Gustafsson är nedläggningen av utbildningarna inte oväntad med tanke på försvarets bantning men han tycker förslaget kommer abrupt.

Svenska kraftnät har de senaste åren jobbat med en ersättning till de frivilliga civilpliktiga som kan ställa upp vid katastrofer, men har idag inget bra alternativ.

–Jag tycker det är konstigt att man så drastiskt lägger ner utbildningen som enligt budget­propositionen sparar två miljoner kronor varje år men som ger 40 personer arbete och som inte har någon motsvarighet idag, säger han.

Ivan Saastamoinen utbildar sig till kraftledningsreparatör i Åsbro utanför Örebro och kan alltså bli en av de sista som gör civiltjänst.

För honom skulle det efter utbildningen vara självklart att ställa upp vid en katastrof.

–Det är ju inte så många som har vår utbildning. Även om vi faktiskt ska lära oss att reparera under krig så är det i verkligheten inte så stor skillnad på att laga en sprängd kraftledning och en som har fällts av ett träd, säger han.