På måndagen kommer Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen till Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Han ska tala på temat ”Nato and Sweden: strong partners in security”. Sverige är en mycket aktiv partner i alliansens övningar, har deltagit i dess skarpa fredsinsatser och ses som det främsta av Natos 22 olika partnerländer.

Men bakom de officiella lovorden finns en annan verklighet där Sveriges säkerhetspolitik ifrågasätts allt mer, vilket visat sig vid tre olika tillfällen de senaste 15 månaderna:

1. Natoövning 2011

Nato genomförde den 19–26 oktober 2011 en stor stabsövning för att öva försvaret av sitt territorium. Det är alliansens kärnuppgift enligt de ömsesidiga försvarsgarantierna i dess stadga. I övningen angreps Norge av det fiktiva landet ”Vinland”. Även Sverige deltog i enlighet med riksdagens solidaritetsförklaring från 2009, som säger att om ett grannland hotas ska Sverige ”kunna ge och ta emot militärt stöd”.

Men solidaritetsförklaringen har mötts med skepsis utomlands. Därför erbjöd sig Sverige att sätta in hela tre stridsflygdivisioner Gripen (48 plan) för att slå tillbaka angreppet mot Norge. Sveriges bidrag var större än något Natolands och hade avgjort kriget. Men alliansen beslöt att vinna övningskriget på egen hand. Flera allierade började nu ifrågasätta att icke-allierade skulle ha en roll i försvaret av Natoterritoriet.

2. Natoövning 2012

Alliansens nästa stora krisövning hölls för nio veckor sedan, den 12–16 november 2012. Sverige och Finland deltog åter. Scenariot var civilt med it-attacker och terroristangrepp mot Baltikum.

Den 15 november möttes alliansens högsta organ Nato-rådet. I Litauen fanns då i spelet 10000-tals skadade människor och Sverige och Finland skulle just erbjuda sjuktransporter och akutsjukvård. Men inför sittande möte tvingades Sveriges Nato-ambassadör Veronika Wand-Danielsson och den finländske diplomaten att förödmjukande lämna lokalen eftersom deras närvaro ifrågasattes. En diplomat från en av Sveriges Natogrannar förklarar för SvD:

–Är man inte med i klubben så är man inte. Då får man lämna klubblokalen klockan 22, sedan är det bara för medlemmar. Det vill säga: Vi uppskattar att Sverige tar del i olika krisövningar och fredsoperationer – men det finns gränser för hur långt samarbetet kan drivas med icke-medlemmar.

3. Patrullering över Island

Sedan USA:s flygstridskrafter lämnat Natolandet Island så svarar andra alliansmedlemmar för incidentberedskapen i luften. På Islands begäran har Sverige och Finland erbjudit sig att delta 2014. På Nordkalotten övar redan nu norskt, svenskt och finländskt stridsflyg över alliansgränsen. Över Libyen 2011 deltog svenska Gripenplan, fullt integrerade med Natos kommandokedja.

Men den svensk-finländska patrulleringen möter nu kraftigt motstånd i Nato, både militärt och politiskt. Svenska piloter ska inte få ta del av Natos luftlägesinformation, de får kanske inte ens ledas av Natos kommandokedja och planen får inte vara beväpnade.

–Natoplan som patrullerar innebär en garanti. Plan från icke-Natoländer innebär ingen sådan garanti, förklarar Lettlands försvarsminister Artis Pabriks för SvD. En ambassadör från en annan alliansmedlem säger att Sverige inte kan särbehandlas:

–Om vi släpper in Sverige, då kan Ryssland också säga att de är partners och ska patrullera luftrummet. Ska vi då också släppa in Ryssland? Är man inte medlem i Nato så är man inte.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd.

Ur Sveriges solidaritetsförklaring, som antogs av riksdagen 2009.



En timme före Natochefens framträdande i Sälen i morgon ska försvarsminister Karin Enström (M) tala om fördjupat nordiskt samarbete. Men detta är inte helt friktionsfritt, något som fallet Island visar. Norges socialdemokratiske försvarsminister Espen Barth Eide säger till SvD:

–Sverige och Norge har samma förhållande till Nato respektive EU. Vi gör allt EU gör – så länge vi slipper vara med och bestämma. Ni gör allt Nato gör – så länge ni slipper vara med och bestämma, säger Espen Barth Eide.

Lettlands försvarsminister Artis Pabriks jämför Sveriges politik med en genomskinlig glasmålning:

–Fönstermålningen säger ”vi är inte med i Nato – även om vi gör allting”. Kanske är det tid för det svenska samhället att verkligen fundera igenom detta och säga sig: ”Låt oss officiellt erkänna det”. Det är i vårt intresse att ni är inne i Nato. Det skulle hjälpa oss att arbeta med er, i stället för som nu när vi måste gå omvägar och dölja samarbetet. Men jag förstår att det är fråga om er inrikespolitik och traditioner.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?