Att förmå människor med normala och/eller lätt höjda blodtryck att äta mindre salt skulle medföra stora hälsovinster ur befolkningssynpunkt. Blodtrycket och därmed risken för framför allt slaganfall men också hjärtinfarkt och hjärtsvikt minskar.
Det för många förmodligen uppseendeväckande slutsatsen drar en forskargrupp vid det berömda Cochrane-biblioteket, det ledande internationella nätverk som utvärderar internationell medicinsk forskning.

I detta fall har Cochrane-forskarna identifierat och analyserat 28 studier omfattande nästan 3 000 deltagare som fått pröva om en modest sänkning av saltätandet under fyra veckor eller längre har någon effekt på blodtrycket. Merparten av deltagarna (2 200) hade normalt blodtryck, medan övriga hade lätt ökade nivåer.
Frågan om saltets eventuella hälsorisker på blodtrycket har varit en evighetsfråga inom folkhälsoarbetet. Olika skolor har bekämpat varandra och beskeden har varierat, vilket sannolikt skapat avsevärd förvirring bland människor.
- Det är mycket
livsmedelsindustrins starka påtryckningar som fått så många att förneka sambandet, hävdar Mattias Aurell, numera pensionerade njurprofessorn i Göteborg. Han är den i Sverige som mest envist predikat om saltets farligheter i flera år.
Nu får han medhåll av rapporten som publiceras idag på Cochranes hemsida: ju mindre salt människorna fick i sig, desto mer sjönk blodtrycket. Förbättringen gäller för samtliga som åt normala mängder salt på mellan tre och tolv gram per dag.
För dem med högt blodtryck sjönk det systoliska blodtrycket med 4,9 millimeter kvicksilver (mmHG) och det diastoliska med 2,74. Bland dem som hade normalt blodtryck blev blodtrycksminskningen något mindre, 2,03 respektive 0,99.

I genomsnitt drog deltagarna ned sitt saltätande till 4,5 gram per dag. I Sverige rekommenderar Livsmedelsverket en konsumtion av 5-6 gram per dag. I realiteten äter människor i västvärlden åtminstone 10-12 gram per dag.
- En undersökning som vi just gjort i Göteborg visar att bara två av tio svenskar klarar av
att hålla sig nere på de rekommenderade nivåer, säger Mattias Aurell.
Problemet med saltet i kosten är att det liksom också sockret återfinns dolt i livsmedelsprodukter som bröd, ost, charkuterier och färdiglagade maträtter, ibland i stora kvantiteter. Några krav på märkning finns inte heller för salt. Människorna själva styr alltså inte själva sin saltkonsumtion.

Trots de motsägelsefulla beskeden från forskarvärlden har de officiella myndigheterna som Livsmedelsverket hållit fast vid att salt nog ökar risken för högt blodtryck.
- Det finns klara bevis för det, säger professor Åker Bruce vid Livsmedelsverket.
Han och verket har också hittills förgäves försökt verka för att livsmedelsindustrin i alla fall ska gå över till mineralsalt istället för vanligt salt, natriumklorid. Mineralsalt innehåller enbart hälften natriumklorid och resten kalium och magnesium. Men de samtalen har hittills gått trögt, enligt Åke Bruce.
Dessutom är det fetma, socker och fett i maten som står i centrum för intresset, vilket
sannolikt kommer att bestå en tid framåt. Saltet har hamnat i skuggan.
- Vi kan tyvärr bara göra en sak åt gången med våra begränsade resurser, säger Åke Bruce.