Dyrt, påfrestande – och utan garantier. Många par som misslyckas med att bli gravida efter en provrörsbehandling ställs inför det ofta svåra beslutet mellan att ge upp, göra ytterligare försök eller gå vidare till alternativa metoder.
Prognoserna om behandlingarnas chanser är osäkra, och långt ifrån alla som genomgår även upprepade försök lyckas bli gravida. Statistiken säger att tre av fyra har lyckats efter tredje försöket. Av alla de som har fertilitetsproblem kommer cirka 10 procent att förbli barnlösa.
Men forskare vid Stanford University School of medicine har nu utvecklats ett test som uppges vara hela 1000 gånger säkrare än de bedömningsmodeller som enbart utgår från kvinnans ålder, som enligt forskarna idag är standard på många kliniker.
Testet, som utlovar 70 procents sannolikhet i prognosen, vänder sig till de par som redan genomgått en behandling. Något förenklat skulle man kunna säga att det första, misslyckade försöket utgör nyckeln till att bedöma oddsen för att nästa behandling ska resultera i en barnfödsel.
Genom att samla in klinisk data för 52 faktorer – nivåerna av vissa hormoner, äggens kvalité och antal, samt individuella egenskaper hos varje embryo – och sedan jämföra dessa med andra, liknande fall, kan man erbjuda patienterna en mer individualiserad rådgivning, menar forskarna. Denna är mer tillförlitlig än de bedömningsmodeller som enbart utgår från kvinnans ålder, enligt forskarna.
Man skapar med andra ord en databas där patienterna, utifrån egenskaper, sorteras in i kategorier och sedan matchas med varandra för att förutspå ett sannolikt utfall.
I studien, som har publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas, undersökte forskarna över 1600 provrörsbefruktningar på Stanford Hospital & Clinics från 2003 till 2006. Dessa användes sedan för att förutspå utgången av 600 behandlingar under 2007 och 2008.
I 60 procent av fallen skiljde sig prognosen jämfört med om man bara hade utgått från patientens ålder.
Mylene Yao, biträdande professor i obstetrik och gynekologi vid Stanford University och huvudförfattare till studien, sade att resultatet tyder på att dagens åldersbaserade paradigm har gjort att många patienter fått en missvisande bild om deras chanser att genomgå en lyckad behandling. Hon och medförfattaren Wing Wong, har nu bildat ett bolag för att utveckla och marknadsföra den här typen av prognostiska tester.
Lina Ullerstam, ordförande för patientföreningen Barnlängtan, tidigare Infertilas riksförbund, tycker det är bra att man försöker individanpassa vården. Detta eftersom många som är ofrivilligt barnlösa sätter stort hopp till behandlingen. Däremot menar hon att man redan i dag tittar på flera olika faktorer vid en provrörsbefruktning.
–Klart det handlar mycket om ålder, men man tittar också på sådant som spermierna och äggens kvalitet, deras samspel och hur många ägg man får ut. Men det är klart, ju fler faktorer desto bättre, säger hon.
Precis som forskarna bakom studien själva har påpekat tror hon att en säkrare bedömningsmetod skulle kunna hjälpa de par som står och väger mellan att försöka ytterligare och att gå vidare till andra alternativ.
–Vissa tycker att behandlingen är jättejobbig och orkar kanske bara ett par försök innan de överväger att leva barnlösa eller adoptera. Andra tycker inte den är jobbig vare sig psykiskt eller fysiskt och har kanske dessutom de ekonomiska förutsättningarna att försöka flera gånger. I båda fallen kan det vara bra att få se sina chanser svart på vitt.
