De goda nyheterna i den världsomspännande aidsepidemin är få och sällsynta. Nu kommer ändå en som är nog så uppseendeväckande men som samtidigt speglar cynismen i aidstragedin.

Två studier i de afrikanska länderna Malawi respektive Botswana av sammanlagt cirka 3000 gravida hivinfekterade kvinnor visar med all önskvärd tydlighet att om antingen modern eller det nyfödda barnet behandlas med antivirusläkemedel minskar hiv-spridningen till barnet drastiskt, nästan ned till västerländska nivåer. Behandling skedde under slutet av graviditeten, under förlossningen och också – det mest epokgörande – under amningen.

Insikten om att bröstmjölk som är helt livsnödvändigt för nyfödda i u-länder också kunde sprida hivviruset från en infekterad mamma till barnet har varit svårsmält och svårtacklad. När kunskapen började växa fram under 1990-talet var det många som vägrade lyssna. Ett mardrömsdilemma för det internationella folkhälsoarbetet och för de utsatta barnen.

Lösningen har blivit en kompromiss som lett till att barn-hiv nästan försvunnit i den rika västvärlden. Här behandlas hivinfekterade mammor rutinmässigt med läkemedel, deras barn föds med kejsarsnitt för att minska smittrisken och amning rekommenderas inte. Inget problem i Sverige och liknande länder där bröstmjölkersättning kan ges säkert och inte innebär någon hälsorisk för barnet.

Men inte i fattiga u-länder med orent vatten och en mängd hälsorisker för nyfödda förutom hiv-aids. Ungefär 1,5 miljoner barn dör till exempel varje år för att de inte ammas.

Efter hetsiga interna diskussioner ansågs det därför till sist oetiskt att avråda från amning i dessa länder. Rekommendationen bland annat från WHO (Världshälsoorganisationen) har sålunda blivit att även hivinfekterade nyblivna mammor ska amma men de ska samtidigt behandlas med bromsmediciner mot hiv för att minska smittrisken.

Den strategin grundades i ett fåtal mindre studier som pekat mot att läkemedlen skulle kunna skydda det nyfödda barnet. Men kunskapen har varit bristfällig och framför allt har rekommendationen knappast följts, på grund av osäkerheten, på grund av dålig tillgång på medicinerna, på grund av länderna inte har råd att betala de fortfarande höga läkemedelspriserna.

Läget har lett till att det idag finns cirka två miljoner hivinfekterade barn i världen, 90 procent i afrikanska länder söder om Sahara, ungefär varannan, 40 procent, anses ha smittats via bröstmjölken. Det innebär att över 200000 barn hiv-infekteras varje år via amning.

De två nya studierna ger nu otvivelaktiga besked: läkemedelsbehandling vid amning räddar liv, skyddar nyfödda från att smittas och tänder hoppet att kunna eliminera aidsepidemin bland barn. Stora ord som ingen vågat ta i sin mun tidigare.

Rapporterna publiceras i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. I en kommentar vädjar den amerikanska aidsforskaren Lynne Mofenson till världen att agera. Bara sätt igång. Nu vet vi vad vi ska göra. En generation barn väntar på våra insatser.

Hon skriver dock inte vem som ska betala.