Under tv-debatterna i slutet av förra årets valrörelse utrustades ett 50-tal tittare med mentometrar. När statsvetaren Jesper Strömbäck nu granskar kurvorna visar det sig att publiken ogillar misstänkliggöranden av motståndarens goda vilja.

I gårdagens partiledardebatt sa Mona Sahlin visserligen att moderater inte vet vad rättvisa är, men jämfört med företrädaren Göran Persson är hon en vänlig klapp på axeln.

I sin avskedsdebatt i januari rådde Persson folkpartiledaren Lars Leijonborg, som fortfarande trodde sig sitta säkert, att vara försiktig med att tala om sin framtid som partiledare. ”Det blir så smärtsamt när partistämman samlas.”

Det gör den i september och lika elak som Persson är aldrig Mona Sahlin. Både hennes och Fredrik Reinfeldts debatteknik är mer resonerande och borde enligt Strömbäcks forskning bättre passa de svenska väljarna.

Kommunikation betyder inte allt i modern politik, men allt mer. Och det ställer Mona Sahlin inför några dilemman när hon ska utveckla socialdemokraternas politik.

I en debattartikel i DN inför debatten igår upprepade Sahlin att partiet mer måste betona kunskap och arbetsro i skolan, samt plikt och skyldigheter för arbetslösa. Det är positioner som liknar de borgerliga, men Sahlin måste samtidigt markera konfliktlinjen mot deras skol- och arbetsmarknadspolitik.

Budskapet blir alltså att regeringen i viss mån har rätt, men använder fel lösningar. Men ”ett steg fram och ett tillbaka” är svårare att kommunicera än de budskap som de borgerliga brukade använda i opposition.

Då kallades det som social- demokraterna hade åstadkommit för ”flumskola” och ”utanförskap”. Så tydliga budskap har Sahlin alltså inte tillgång till.

Fredrik Reinfeldt inledde igår med tre frågor: Vad vill social-demokraterna? Hur vill de göra det? Och med vem? Med mantrat ”vad, hur, vem” lovar han att förfölja Sahlin fram till valet.

Han fick inga svar, men Reinfeldt och regeringen presenterade heller inte några nya besked igår. Däremot markerade han tydligt att moderaterna tänker fortsätta omställningen till ett grönt parti.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson var indignerad över att moderaterna som före valet kallade sig arbetarparti nu närmar sig hans eget område för att bli ett miljöparti.

Men som en politisk gentlemannatjuv tackade Reinfeldt bara Peter Eriksson för miljöpartiets insatser, och förklarade att ingen kan äga politiska idéer.