Efter en vecka av dagliga utspel presenterade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i går de sista pusselbitarna till bilden av vad en rödgrön regering skulle innebära för svenskarnas plånböcker.
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, konstaterar att deras gemensamma budgetmotion handlar om klassisk omfördelning. ”Vinnare” blir de stora väljargrupperna pensionärer, barnfamiljer och arbetslösa som både får sänkta skatter och höjda bidrag.
- Det är ett annat sätt att lösa de ekonomiska frågorna än regeringen har, här finns två tydliga motpoler. Som väljare gäller det att vara kritisk och granska vilken väg man tror är rätt, säger Ingela Gabrielsson.
Men privatekonomiskt innebär det rödgröna alternativet inte särskilt stora skillnader för de flesta enskilda individer, konstaterar hon.
- Det är 50 kronor här och 100 kronor där. För barnfamiljer kan varje hundralapp extra vara betydelsefull ändå, säger Ingela Gabrielsson.
”Förlorare” med den rödgröna budgetmotionen blir de med högre inkomster som ska finansiera reformerna med höjda skatter.
Villaägare i främst Stockholmsområdet får också betala genom den återinförda fastighetsskatten för hus med taxeringsvärden på över 4,5 miljoner kronor. Men också pensionärer är i dag ofta fastighetsägare, påpekar Ingela Gabrielsson, och skattelättnaden för många av dem kan ätas upp.
Även Gunilla Nyström, privatekonom vid SEB, konstaterar att det för familjer i vanliga inkomstlägen inte blir så stora skillnader med den rödgröna budgeten jämfört med den borgerliga regeringens.
- Det blir lite mer i plånboken för pensionärer, ensamstående föräldrar, arbetslösa och föräldrar med tillfällig föräldrapenning, säger Gunilla Nyström.
Hon påpekar att det utan lagtexter och preciseringar är svårt att räkna på hur trygghetsväxlingen med a-kassan, nedtrappningen av jobbskatteavdraget och den höjda förmögenhetsskatten konkret slår.
När Thomas Östros (S), Ulla Andersson (V) och Mikaela Valtersson (MP) i går presenterade de rödgrönas skuggbudget handlade det om att visa på en fördelningspolitik som går i motsatt riktning mot den borgerliga regeringens.
- De här fyra åren är det den rikaste procenten, den som tjänar över en miljon kronor, som har gynnats mycket kraftigt. De har fått nästan fyra miljarder kronor i skattesänkningar, lika mycket som 25 procent av svenska folket fått, säger Thomas Östros.
Enligt de rödgröna har också männen gynnats på bekostnad av kvinnorna. Båda de påståendena har också bekräftats av regeringens egen fördelningspolitiska analys som kom i samband med vårbudgeten.
De rödgröna hävdar att i deras förslag blir det i stället de med de högsta inkomsterna som får stå för fiolerna, och hänvisar till en uträkning från Riksdagens utredningstjänst, Rut. Kvinnorna är också, enligt samma källa, de som vinner mest på skuggbudgeten.
Höjda tak i både a-kassa och sjukförsäkring, sänkt skatt för pensionärer och höjt underhållsbidrag tillhör saker som de rödgröna menar är bra för fördelningspolitiken.
- Ett ekonomiskt jämlikt samhälle skapar en bättre samhällsutveckling i stort, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiska talesperson, som är särskilt glad för de satsningar som görs på ensamstående föräldrar.
Men de rödgröna drar bara tillbaka 3,1 miljarder de jobbskatteavdrag som regeringen gjort.
- Det rimmar illa med den massiva kritiken att man väljer att behålla 97 procent av jobbskatteavdraget, kommenterar statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Finansminister Anders Borg menar att flera av de rödgrönas skattehöjningar slår mot hushållen.
- Höjer man bensinskatten går bensinpriset upp till över 14 kronor, säger han och tillägger att även höjningar av alkohol- och tobaksskatterna samt fastighetsskatten får omedelbar effekt för hushållen.
Anders Borg spår att de höjda skatterna och bland annat slopat rut-avdrag kommer att leda till ökad inflation som också slår mot hushållen.
- En procents inflation minskar köpkraften med 15 miljarder. Det är en riskfylld strategi, säger han.
