Under ett onsdagsdygn i mitten av februari tog invånarna i Stockholms stad med omnejd 66 doser cannabis per 1 000 personer.

Det visar SvD:s undersökning av hur stockholmarnas narkotikabruk ser ut en vanlig dag mitt i veckan. Halterna är uppmätta i prover ur de miljontals liter avloppsvatten som spolas ned varje dag.

Testet har genomförts med hjälp av Stockholm vatten och Syvab, som samlat in ett genomsnitt av avloppsvattnet från stadens reningsverk under onsdagsdygnet den 19 februari 2014. Missbruksenheten på avdelningen för klinisk farmakologi på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har sedan analyserat vattenproverna och räknat ut dygnskonsumtionen.

Resultatet är att invånarna i reningsverkens upptagningsområden rökte runt 93 700 genomsnittliga cigaretter med cannabispreparat under det analyserade dygnet, och tog omkring 2 430 linor kokain.

– Avloppsvatten är en bra indikator för att kunna skapa sig en bild av hur stort problemet är. Vi kan med säkerhet upptäcka dessa narkotikakomponenter i vattnet. Det är inte konstigt att cannabis sticker ut på det här sättet, eftersom det används i högre utsträckning än andra droger, säger Alexandros Christakopoulos, kemist på Karolinska universitetssjukhuset.

En person som sitter och röker hela dagarna kan använda lika mycket som fem andra personer.

Alexandros Christakopoulos

Sammanräknat pekar provresultatet på att det rör sig om 1,7 kokaindoser och 66 cannabisdoser per 1 000 invånare, med andra ord mer än en cannabisdos per tjugonde stockholmare. Alexandros Christakopoulos vill dock understryka att metoden är relativt ny och inte helt färdigutvecklad, och att det därför finns en viss osäkerhet i de exakta proportionerna.

– Det betyder inte att sju av 100 stockholmare använder cannabis. En person som sitter och röker hela dagarna kan använda lika mycket som fem andra personer. För en total bild krävs noggrannare studier och fler analyser, säger Alexandros Christakopoulos.

Christopher Landin, gruppchef för Citypolisens narkotikaspan, reagerar på de uppmätta halterna.

– Spontant låter det som höga halter av cannabis, men vi ser också att det är det mest beslagtagna preparatet efter narkotikaklassade tabletter.

Kokainet har enligt Christopher Landin blivit både billigare och mer tillgängligt än tidigare, även förekomsten av cannabis har ökat men inte i samma takt.

– Alla grupper i samhället använder cannabis. Framförallt är det fler unga som lockas. Kokain har också blivit en mer vedertagen drog, det är inte längre bara på Stureplansklubbarna vi hittar det, säger Christopher Landin.

Runt 1,4 miljoner invånare är anslutna till reningsverken som proverna hämtats från, vilket betyder att testet innefattar hela Stockholms stad samt ytterligare en rad kommuner i länet. Statistiken över antalet anslutna per reningsverk är inte indelad på åldrar och täcker in alla invånare från 0 år, snitten är därmed lågt räknade.

Högst halt narkotika per invånare kissas ut i toaletterna i västra Stockholm, med 84 cannabisdoser och 2,4 kokaindoser per 1 000 invånare. Även i en mätning under en onsdag i december var halterna högst i västra Stockholm. I övrigt varierade halterna men låg i samma storleksordning vid de två provtillfällena.

Håkan Leifman, direktör på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, välkomnar den nya metoden att mäta halter av droger i avloppsvattnet.

– Vi har väldigt dåliga skattningar av narkotikaanvändning bland vuxna. I folkhälsoenkäter tenderar man att medvetet eller omedvetet dra ned sin nivå.

Förutom enkäter görs sammanställningar av tullens beslag men enligt Håkan Leifman säger beslagen inget om det totala bruket.

– Avloppstester är en lovande metod som jag tycker att man ska jobba vidare med.

När det gäller cannabis har CAN sett en förändrad attityd i sina enkäter.

– Just cannabis bedömer unga som att det finns mindre risker kring än vad de tidigare tyckt. Det finns ett mer tillåtande klimat, vilket ökar användningen och i sin tur gör synen än mer tillåtande, säger Håkan Leifman.