Det extra anslag som regeringen redan meddelat om fördelas så att 3,6 miljarder går till järnvägen och 1,4 miljarder till vägnätet. Syftet är att Trafikverket ska kunna tidigarelägga planerade satsningar på infrastrukturen; pengarna ska primärt gå till reinvestering och underhåll.

– Det handlar om att vårda det vi har, sade Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm under presskonferensen och fick medhåll från infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Bland de satsningar som ska tidigareläggas hör förlängda mötesstationer på Malmbanan mellan Boden och riksgränsen, utbyggnad till dubbelspår mellan Kil och Laxå samt ett nytt ställverk i Stockholm.

– Inte så sexigt, kanske, sade Gunnar Malm om ställverket men framhöll att resenärerna kommer att märka skillnad.

Då Catharina Elmsäter-Svärd ombeds berätta var resenärerna kommer att märka störst skillnad väljer hon att först peka på godstransporterna, däribland de som leder till Malmberget.

– Gruvnäringen har fullkomligt exploderat. Då kan vi tidigarelägga mötesspår så att de kan vara säkra på att få ut sin malm, sade hon.

Även på pendlarsidan, som infrastrukturministern uttryckte det, handlar det till stor del om att tidigarelägga mötesspår:

– De resenärer som tragglar på från Karlstad in mot Stockholm till exempel, de ska inte behöva vänta in så många tåg och kunna komma in som det är tänkt, sade hon och pekade där på kommande dubbelspår mellan Kil och Laxå.

I övrigt hoppas hon att informationen till resenärerna ska bli bättre för resenärerna.

– Både med nya ljusskyltar på perrongerna och bättre utrop, men också bättre synkat i tid.

I mars 2010 tillkännagav regeringen att den skulle satsa 482 miljarder kronor på infrastrukturen, varav 417 kommer direkt från statens kassa.

Är inte då 5 miljarder …

– En fjuttsumma, flikar Elmsäter-Svärd in och fortsätter:

– Dessutom sett i det perspektivet att en mil järnväg kostar ungefär en miljard kronor. Men det är därför det är så viktigt att få ut mer effekt för mindre pengar.

Det extra tillskottet ska gå till driften – en drift som blir allt dyrare ju fler spår som byggs.

– Då måste vi haka på, säger Elmsäter-Svärd.

Trafikverket har uttalat att det fram till 2020 krävs totalt 38 miljarder kronor för underhåll och kapacitetsinvestering av järnvägen. 3,6 miljarder är en summa på den nivå som myndigheten nu anser vara lagom.

Framöver krävs ytterligare anslag – men några garantier vill Catharina Elmsäter-Svärd inte ge. Hon intygar dock att hon tittar på frågan utifrån den kapacitetsutredning som Trafikverket håller på att ta fram.

– Vi tittar på vad som behöver göras och när det behöver göras. Och vad det kostar. Utifrån det blir frågan hur det finansieras.

Förhoppningen med de åtgärder som presenterades på måndagen är att förseningarna ska minska och olyckorna bli färre.

Gunnar Malm håller med om att löftet medför höga förväntningar, men påpekar att förbättringen kommer att ske successivt.

– Det stor steget – jättesteget – tar tid.

Hur lång tid?

– Sju till tio år har vi sagt.