Du står i busskön och väntar. Kvicksilvret ligger på några minusgrader. Men eftersom du ska till jobbet är varken termobyxor eller snowjoggers på.

Händer och fötter stelnar långsamt till isklumpar och ofrivilliga huttringar skakar kroppen.

Det bästa du kan göra i det här läget är vad din mamma sade till dig – sätt på dig mössan!

När du blir kall drar blodkärlen drar ihop sig. Kroppen vill inte att blodet ska komma ut i den kalla huden i exempelvis fötter och händer och kylas ner.

– Det är för att inte kallt blod ska komma till hjärtat, säger Agneta Brandt, sjuksköterska och ordförande för Riksföreningen Trauma.

Kroppen stänger av blodtillförseln till mindre viktiga kroppsdelar och satsar mer av resurserna på att skydda centrala organ som hjärta, lungor och lever – och huvud.

Din kropp fortsätter att pumpa varmt blod till ditt huvud för att hålla igång hjärnan – och huvudet är alltså extremt viktigt att hålla varmt för att inte blodet ska kylas ner och göra samma sak med resten av kroppen.

Vid -10 grader sker 50 procent av kroppens värmeförlust via huvudet.

– Särskilt viktigt är det att sätta på barn mössa. Deras huvud är ju så stort i proportion med resten av kroppen, säger Agneta Brandt.

Men har du glömt mössan på hatthyllan fortsätter du kylas ner. Det är inte bra.

– När du blir tillräckligt kall förlorar kroppen funktionen att stänga av blodtillförseln till armar och ben. Den centrala cirkulationen öppnas igen och det varma blodet kommer ut i iskall hud och kyls ner.

Det är i det här läget som en person plötsligt kan känna sig varm – och paradoxalt nog ta av sig kläder.

Det är dock sällan detta hinner hända i en busskö – vanligare är att fötter, händer och kinder blir vita och förfrusna.

– Då finns ett viktigt råd att komma ihåg: Gnugga aldrig! Det har bildats iskristaller i huden och gnuggar du på dem kan de skada cellerna, säger Agneta Brandt.

I stället ska du långsamt värma upp den förfrusna kroppsdelen. Värm den genom kroppskontakt, att till exempel stoppa kalla händer i armhålorna, eller genom kroppstempererat vatten. Värm aldrig upp kroppsdelen för snabbt – som genom en hårtork. Det kan orsaka skador.

– Det är också bra att dricka något varmt, det värmer inifrån, säger Brandt.

I Sverige är det trots allt relativt ovanligt att någon fryser ihjäl. Det finns dock tre riskgrupper:

• Människor med psykiska störningar som demens.

• Fritidsutövare, som drabbas av olyckor under farliga förhållanden.

• Alkoholpåverkade – den allra största gruppen.

– Man ska absolut hålla sig nykter. Alkohol grumlar medvetandet, du känner dig varm och odödlig och klär dig för lätt när du går hem från festen – då kan du vara väldigt illa ute. Det klassiska är att någon blir trött och sätter sig i en snödriva. Snart känner han sig varm, tar av sig kläder – och dör ganska snabbt, säger Agneta Brandt.

Hur räddar man då en nedkyld person?

– Personer med temperatur mellan 28-32 grader ska behandlas på sjukhus och inom intensivvården där man har hjärtövervakning och beredskap att defibrillera livshotande rytmrubbningar och ge avancerad hjärt-lungräddning, säger Agneta Brandt.

Har en person kylts ner till 32-35 grader så fungerar varm dryck – men inte till medvetslösa personer – och varma, torra kläder samt att gå inomhus.

– Går inte det så sök vindskydd och rör på dig.