Skolminister Jan Björklund (fp) presenterade i går direktiven till den utredning om den nya gymnasieskolan som ska pågå i ett år.
- Alla ungdomar vill inte bli akademiker. Alla kan inte bli akademiker, för samhället fungerar inte då. Det är dags att vi uppvärderar yrkesutbildningarna, sade Jan Björklund.
Den borgerliga regeringen gjorde i höstas en rivstart på skolområdet genom att riva upp den gymnasiereform som skulle ha börjat gälla i höst.
Den nya gymnasieskolan, i borgerlig tappning, ska nu i stället sjösättas 2010. Fokus ligger på att höja yrkesutbildningarnas status och komma tillrätta med de stora avhoppen från gymnasiet. Varje utbildning ska som tidigare vara minst tre år och utmynna i en gymnasieexamen.

Uppdraget att utreda gymnasie-skolan går till Anita Ferm, tidigare utbildningsdirektör i Stockholms stad, och med lång erfarenhet som lärare i gymnasiet, främst på tekniska utbildningar.
- Jag tycker att det är hög tid att de duktiga yrkeskunniga eleverna får en status, säger Anita Ferm.
Alla
utbildningar ska inte längre ge behörighet till högskolan. Framtidens lärlingsprogram ska inte nödvändigtvis göra det, och även elever på de yrkesinriktade utbildningarna ska delvis kunna välja bort teoretiska ämnen.

I utredarens uppdrag ingår också att se över behörighetskraven till programmen. Kraven ska variera mellan olika utbildningar.
Regeringen vill också återinföra lektoraten i gymnasieskolan, där forskarutbildade lärare bereds plats i skolan, delvis för att öppna en karriärväg för lärare.
Risken att den nya gymnasie-skolan leder till en tidigare uppdelning mellan eleverna är inte stor, enligt Jan Björklund.
- Klasskillnaderna kommer tvärtom att minska. Den gymnasieskola vi har i dag, med många avhopp leder ju till en ökad utslagning.

Men oppositionen kritiserar gymnasiereformen. Miljöpartiets skolpolitiske talesman Mats Pertoft efterlyser en bredare uppgörelse i frågan.
- Regeringen spelar roulett med svenska gymnasieelever. En så stor förändring kräver en parlamentarisk utredning och en bred
majoritet i riksdagen, annars finns risken att den rivs upp efter nästa val, säger Mats Pertoft.
Han är rädd för att de teoretiska ämnena får stryka på foten för mycket på yrkeslinjerna.
- Man kan inte sätta ribban så lågt, för då lurar man eleverna. Industrin vill ha unga med högskolebehörighet.
Marie Granlund (s), vice ordförande i utbildningsutskottet, anser att eleverna tvingas välja inriktning för tidigt och därmed drivs in i en återvändsgränd.
- Vi tror att det här leder till en ökad sortering. Alla kan klara teoretisk undervisning om man anpassar pedagogiken, säger hon.
Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund är positiv till att gymnasieskolan nu utreds, men hon vill att det ska gå fortare.