"Man ska inte behöva belasta fritiden med motion. Alla ska vara klara med sin träning när de kommer hem från jobbet. Väl hemma är det ändå svårt för många att få ihop livspusslet", säger Peter Rejler som själv tränar två timmar om dagen.
Foto: ingvar karmhed
Perspektiv
Folkhälsoinstitutet skriver på sin hemsida att vi bör motionera minst 30 minuter om dagen i måttligt intensivt tempo för att må bra. Det tempot motsvarar att spela badminton, att gå stavgång i rask takt eller att ta i när man cyklar. Mindre än var sjunde svensk man över 45 år kommer upp i den dosen. Än färre kvinnor.
Ändå är detta en miniminivå och den positiva hälsoeffekten påstås öka vid större mängd och intensitet. För att inte gå upp i vikt uppmanas vi motionera 45–60 minuter per dag och för att gå ner i vikt är den rekommenderade dosen 90 minuter.
I Sverige är varannan man och var tredje kvinna överviktig, så vi talar här om mer än tio timmar ganska krävande träning i veckan för fyra miljoner medborgare. Bara en bråkdel av dem kommer i dag upp i en enda timme motion.
Rekommendationerna är naturligtvis helt orealistiska för de flesta och särskilt för föräldrar som snor runt mellan dammsugare och kastruller. Men det är dessutom orättvist att vi som individer ska behöva offra en stor del av vår fritid för att kompensera för fysiskt passiviserande och därmed hälsofarliga arbetsmiljöer. För medan vi förväntas träna som tokar på fritiden är det rent fysiskt lugnare på jobbet än någonsin.
Kravet att träna på fritiden är som en arbetstidsförlängning i det tysta.
Ändå nämns arbetsplatserna knappt med ett ord i myndigheternas folkhälsoplanering, som i Folkhälsoinstitutets kampanj för bättre folkhälsa den här veckan. Det närmaste är hur vi kan förändra stadsplaneringen så att vi bränner mer energi när vi handlar eller tar oss till jobbet.
Prioriterade målgrupper som bör motionera mer är enligt regeringens uppdrag till Folkhälsoinstitutet barn, gamla och intellektuellt funktionshindrade, vilket självklart är bra. De enda som inte prioriteras är alla i yrkesverksam ålder mellan 19 och 65 år.
Det är egendomligt mot bakgrund av all forskning som visar att motion och sunda levnadsvanor helst ska sättas in redan i medelåldern för att minska och bromsa risken för våra vanligaste folksjukdomar inklusive demens.
Glädjande nog finns det företag som redan insett allvaret och nu leder utvecklingen.
Även i hemmen har allt från fjärrkontroller och elskruvdragare till rut-avdragen städning och golfbilar gjort att många anstränger sina muskler, hjärtan och andningsorgan mindre än någonsin.
Själv arbetar jag i ett miljöhus som hämtar kroppsvärme från pendeltågsresenärer som passerar Stockholms central. Samtidigt köps el som driver välfyllda hissar så att mina kolleger slipper den minimala ansträngningen att gå två trappor.
Ganska snart måste det bli lika naturligt att bygga hälsohus som miljöhus, om det inte i själva verket är samma sak.
