Det finns många bra förslag i utredningen som ligger till grund för den lärarutbildningsreform som utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterar på tisdag. Det tycker Marie Granlund, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Social- demokraterna. Bland annat lyfter hon fram den ökade kopplingen till forskningen och uppstramningen av en alltför stor valfrihet i lärarutbildningens upplägg.
–Det vi är oroliga för är att det inte blir några mattespecialister för de yngsta barnen. Tillsammans med det svenska språket är det den största utmaningen för skolan, säger hon.
Marie Granlund är tveksam till regeringens plan att återinföra klassläraren på lågstadiet och inriktningen mot en bredare lärarutbildning istället för att som nu fokusera på ett par spe- cialämnen.
–Det är bra att lärarna ska läsa mer matte och svenska, men man måste ge studenterna möjlighet till ordentlig fördjupning. Man måste kunna fortsätta att jobba i arbetslag och ta in lärare som har en enorm kunskap i ämnet, även när det gäller de mindre barnen.
Om de rödgröna vinner valet kommer Socialdemokraterna troligen kämpa för att förändringarna aldrig genomförs.
–Jag tror att vi kommer att riva upp reformen om det inte finns möjligheter till specialisering, säger Granlund.
S vill också hitta nya vägar för att få kompetenta och duktiga lärare. De menar att det är ett problem att läraryrket inte är förstahandsvalet för de mest studiemotiverade eleverna. Dels vill de öppna för antagning till lärarutbildningen genom olika sorters test, inte bara via betyg. Dels vill de införa en ny typ av hjälplärare efter ett amerikanskt och brittiskt system som kallas Teach first.
–Det är ett väldigt spännande koncept för att rekrytera duktiga elever som läst teknik, fysik och matte på högskolan. Det handlar om att man läser pedagogik i ett år och sedan jobbar som hjälp- lärare, alltså obehörig och inte tillsvidareanställd, i de mest utsatta områdena, säger Granlund.
Tanken är att driftiga elever kanske jobbar som lärare i ett par år och fungerar som kunskaps- och vitamininjektioner och sedan går vidare med sin ordinarie karriär. Eller så får de smak för skolan och skaffar behörighet och fast anställning.
Frågan är dock hur många som vill läsa ett år pedagogik för att kanske jobba något år i skolan.
–Det har varit ganska många i Storbritannien. Man har lyckats få in många duktiga som annars inte skulle ha sökt lärar- yrket. Och många har också stannat kvar, säger Marie Granlund.
En annan möjlighet är också att ha en kortare intensivutbildning och sedan direkt gå ut i skolan och varva hjälplärarjobbet med fortsatta pedagogikstudier.
