Erkännandet av folkmordet på armenier möjliggjordes efter att socialdemokraterna under kongressen i höstas bytte fot i frågan och beslutade att verka för ett erkännande, tvärt emot partiledningens och Urban Ahlins inställning. I torsdags röstades förslaget igenom i riksdagen med mycket smal marginal, 131 mot 130 röster. Ahlin hade kvitterats ut under omröstningen. Det innebär att om han närvarat och röstat enligt sin inställning under kongressen i oktober hade motionen fallit, förutsatt att den alliansledamot som han kvittats mot också röstat mot erkännandet.

Urban Ahlin säger till SvD.se att anledningen till att han inte närvarande var att han var utkvitterad för att ägna sig åt valarbete i Skaraborg. Han vill inte säga hur han hade röstat om han närvarat.

- Jag svarar aldrig på den här typen av frågor, säger Urban Ahlin.

Hur ställer du dig till ett erkännande av folkmord nu?

- Det är allmänt känt vad jag tycker om det här.

Om du blir utrikesminister i valet i höst, hur kommer du att agera i den här frågan då?

- Jag svarar aldrig på hypotetiska frågor om vad som händer om jag blir minister eller ej.

Ahlin hänvisar dock till att han tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet nyligen klargjort hur de står i frågan i regeringsställning. I februari redovisade de tre oppositionspartierna en gemensam utrikespolitisk lista där det framgår att de ska verka för ett erkännande av folkmord på armenierna.

Samtliga närvarande socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister röstade för ett erkännande av folkmord, och med hjälp av två folkpartister, en kristdemokrat och en politisk vilde innebar det att förslaget gick igenom.

Det var under S-kongressen i höstas som ombuden gick emot partiledningen bland annat i frågan om det som hände armenierna i det Osmanska riket ska betraktas som ett folkmord. Urban Ahlin argumenterade mot ett erkännande eftersom han trodde att det kan leda till historiska problem.