Socialdemokraterna har ett antal krav för att kunna säga ja till regeringens förslag till nya signalspaning. De ska ses som mer än ett förhandlingsutspel, enligt Thomas Bodström, justitieutskottets ordförande.

- Detta är våra villkor. Det är bara att ta dem, säger han.

Thomas Bodström och förvarsutskottets ordförande Ulrica Messing räknar nu med att riksdagen i sin behandling av propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet ska ta hänsyn till partiets synpunkter.

- Vi tänker inte avhända oss några parlamentariska metoder, svarar Ulrica Messing på frågan om socialdemokraterna kan tänka sig att göra gemensam sak med v och mp och stoppa förslaget helt om regeringen inte lyssnar på kraven.

Det förslag som nu ligger på riksdagens bord innebär att FRA, Försvarets radioanstalt, ska kunna avlyssna kabelbunden teletrafik som rör ”yttre hot” mot Sverige. Men socialdemokraterna anser att den definitionen är allt för vid. Den ger alldeles för stort spelutrymme för FRA, och myndigheter som beställer information från FRA, att ägna sig åt vanlig brottsbekämpning. Med nya möjligheter som buggning har polisen redan tillräckligt goda redskap för att sköta sitt jobb, menar den förre justitieministern.

Definitionen ”yttre hot” bör istället ersättas med ”yttre väpnat hot”.

- Det skulle täcka terrorism men inte människosmuggling, säger Thomas Bodström.

Han och Ulrica Messing vill också utreda möjligheten att domstolspröva signalspaningen. Att låta en domstol vara tillståndsgivare skulle stärka rättssäkerheten, tror de. En prövning av behovet, en granskning av sökorden samt en så kallade proportionalitetsbedömning skulle göras av domstol. Det skulle också framgå vilken myndighet som har bett FRA om hjälp med spaningen.

I del fall regeringen är beställare av information av FRA fungerar dock inte den modellen. Det vore att kringgå regeringens grundlagsfästa rätt att värna rikets säkerhet. Däremot bör regeringen, enligt partiet, kunna inhämta ett yttrande från en domstol.

Socialdemokraterna är kritiska till att regeringen inte tagit integritetsfrågorna på tillräckligt stort allvar.

- Regeringen har varit väldigt trubbig när det gäller kontrollorganen, säger Ulrica Messing.

Riksdagen bör därför få en ökad insyn. Ett oberoende instans, med juridisk och politisk kompetens, bör få i uppgift att rapportera till riksdagen en gång om året. I en tidigare utredning har en sådan Säkerhets- och integritetsskyddsnämnd föreslagits. En sådan skulle också på eget initiativ kunna larma riksdagen om det uppstår tveksamheter kring signalspaning beställda av riksdagen.

- Vara lite av en vakthund, poängterar Ulrica Messing.

I kravlistan ingår också bättre regler för hur information som fås vid signalspaning ska få användas. Noggrannare specifikationer behövs också för vilket integritetsintrång som får anses vara proportionerligt. Och en uppräkning av i vilka lägen det kan vara aktuellt att ge tillåtelse att avlyssna enskilda personer.

- Vi måste ha tydligare regler för hur överskottsinformation används. Vem garanterar att den slängs? förklarar Ulrica Messing.

Ursprungligen skulle förslaget antas av riksdagen i början av juni. Men enligt Thomas Bodström kommer det inte att hinnas med om regeringen tar hänsyn till s-kraven. Flera av frågorna måste då utredas ytterligare.