– De som är motiverade och som har föräldrar som pushar skulle plugga hemma ändå, säger han.

Enligt vänsterpartiet ger inte dagens skola alla samma möjligheter. Den klarar inte att kompensera sociala skillnader, till exempel när det gäller föräldrarnas möjligheter att ge stöd i skolarbetet.

Ibrahim Baylan menar att det bästa sättet att komma åt problemet är insatser för barn från studieovana hem, i form av resurspersoner som hjälper till med läxläsning i de skolor som har sämst resultat.

– Dessutom finns det en poäng med läxläsning, nämligen att eleverna får lära sig att jobba självständigt. Det är viktigt på arbetsmarknaden, säger han.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz tycker inte att politikerna ska lägga sig i frågan om läxor eller ej.

– I den politiska debatten finns det en överdriven ambition att vilja detaljstyra hur skolarbetet läggs upp. Det är onödigt. Vi har en målstyrd skola, där lärarna, skolledningen och eleverna kan bedöma och välja hur de ska arbeta i sin skola, förklarar Eva-Lis Preisz.

För att fler ska lyckas med det krävs först och främst, enligt Eva-Lis Preisz, tillräckligt många utbildade och kompetenta lärare.

Jan Björklund, folkpartiets skolpolitiske talesman, ger inte mycket för förslaget.

– Helt bortitok. Direkt kunskapsfientligt, säger han.

Läxläsning har flera förtjänster enligt Björklund: eleverna ägnar mer tid åt skolarbetet, de tränar individuellt ansvarstagande och att lär sig lösa uppgifter självständigt.

Men Svea , landets förenade elevråd, gillar idén.

– Vi ser vänsterpartiets tanke. Skolan måste börja använda andra arbetssätt och bli mer individanpassad. Det finns fler sätt att inhämta kunskap än att läsa, skriva och räkna, säger Oscar Engdahl, förbundsstyrelseledamot på Svea.