Försvarsminister Karin Enström sade på dagens presskonferens gällande köpet av 40–60 nya Jasplan att det finns en samsyn med S. Peter Hultqvist bekräftar att en förutsättning för en uppdatering av Jas Gripen varit en affär med ett annat land.

– Vi har hela tiden sagt att vi tycker att det måste ske en affär med ett annat land och vi tycker det varit viktigt att affären med Schweiz går i lås. Det har varit en grundförutsättning för en vidare diskussion, säger han.

Riksdagen har sedan tidigare ett bemyndigande att starta en process med uppgradering av tio plan, påminner Hultqvist.

– Det är det formella beslut som finns och det står vi bakom.

– Men sedan finns många detaljer i det här som vi ännu inte tagit del av. Och det finns ekonomiska beräkningar som vi skulle vilja gå betydligt djupare i och se konsekvenserna av. Både när det gäller ekonomin som helhet och hur det kan slå mot enskilda projekt inom försvarsmakten.

Överbefälhavare Sverker Göranson har tidigare flaggat för att delar av försvaret måste väljas bort om ekonomin inte stärks. Regeringen har nu beslutat om ett tillskott på två miljarder kronor under en tioårsperiod.

– Vi vill ta del av regeringens bedömning av det här men också göra en egen bedömning. Jag ser en process framför mig nu där vi går igenom alla detaljer och avväganden, så får vi återkomma efter det, säger Peter Hultqvist.

Två miljarder på tio år. Det låter inte som så mycket pengar i sammanhanget?

– Jag vill ta del av ekonomin på djupet. Men man ska ha klart för sig att fortsätta med nuvarande system skulle kosta avsevärda belopp, liksom att ha en kapacitet som så småningom blir omodern.

Hur ser Socialdemokraterna på det egentliga behovet? Behöver vi 40–60 Jasplan?

– Det är sådant vi vill återkomma till när vi gått igenom alla detaljer. Men väldigt enkelt: om vi ska ha en långsiktig trovärdighet inom luftförsvaret så måste det ske någon form av uppgradering.

Hur viktigt är det att få med MP och V på tåget?

– De olika partierna får ta sina egna ställningstaganden.

Peter Rådberg (MP), ledamot i försvarsutskottet, är kritiskt till att kostnadsläget ännu är oklart.

– Man beräknar utvecklingskostnaderna till ett par miljarder per år. De 300 miljonerna som man ska lägga extra 2013 och 2014 är småpengar, det kommer inte att räcka på långa vägar.

Rådberg befarar att övriga delar av försvaret kommer att tvingas spara pengar om Jasköpen blir verklighet.

– Försvaret går på knä redan i dag. Ska regeringen inte skjuta till mer pengar betyder det att man får spara hem pengar någon annanstans. Då kommer försvaret att drabbas ännu mer.

Miljöpartiet skulle dessutom helst se att regeringen presenterade en hotbild före eventuella köp:

– Köper man ett stridsplan måste man ha det för att försvara Sverige. Men de har inte presenterat om hotbilden har förändrats på något sätt, utan de hänvisar till arbetstillfällen. Då blir det ett industriprojekt – inte ett försvarspolitiskt projekt.

Torbjörn Björlund (V), ledamot i försvarsutskottet, tycker inte att dagens beslut är överraskande, men framhåller sitt partis kritiska hållning:

– Vi har en grundsyn som gör att vi är kritiska till vapenexport. Jasprojektet har under många år varit väldigt kostnadskrävande. Jag säger inte att vi ska avstå från Jasplan i svenska försvaret, men jag tror inte att den uppgraderade versionen är nödvändig.

Björlund ifrågasätter att den totala kostnaden är rimlig. Han är dessutom rädd att summan kommer att överstiga de belopp som i dag nämns.

– 90 miljarder är väldigt mycket pengar, även om det är under lång tid. Det ÖB sade i somras var att vi antingen lägger in mycket pengar eller tar bort delar av armén – det visar på ett bra sätt perspektivet. Vilket gör att vi är kritiska, projektet känns inte nödvändigt.

Vänsterpartiet skulle hellre se att man modifierade dagens system så att det höll under längre tid.

– De plan vi har nu är väldigt bra, de fungerade i Libyen till exempel. Känslan är att man driver fram den här affären utifrån Saabs behov, säger Torbjörn Björlund.

Han menar att i potten ligger resonemanget om att rädda jobb på Saab men tycker att det bör kunna ske utan att Saab bygger militära flygplan.

– Det är ingen framtidsbransch. Vi har en tradition i Sverige av att kunna göra strukturförändringar inom industrin på ett bra sätt. Saab kan mycket väl under en tio- eller tjugoårsperiod förändra inriktningen på det man gör.

– Man kan inrikta sig på den civila marknaden, miljövänliga bränslen – eller vad som helst.