Sveriges grundskoleelever får betyg från och med åttonde klass. Den kompromissen enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet om i riksdagen för tio år sedan.
Men oenigheten i betygsfrågan är stor, visar SvD:s undersökning. De 349 riksdagsledamöterna fick, per e-post, frågan när de tycker att elever ska få betyg för första gången. Drygt hälften, 184 personer, svarade.

I alla partier finns politiker som går emot den egna partilinjen. Mest splittrade är socialdemokraterna. Regeringen vill ha kvar dagens betygssystem, men närmare hälften av de 67 s-ledamöter som besvarat SvD:s fråga har invändningar åt ena eller andra hållet.
Veronica Palm hör till dem som tycker att betygen bör skrotas. ”Jag vill ha en skola och lärare som är så bra att man vill lära sig”, slår hon fast i sitt svar.
– Min erfarenhet av betyg är att det var en plåga, man stressades under slutet av terminerna, och det blev en icke-kommunikation.
Hon har drivit kravet på en betygsfri skola sedan hon var aktiv i SSU.
– Om vi skulle rösta om betygen tror jag att det är en sådan profilfråga för många av oss SSU:are från 1990-talsgenerationen att vi nog skulle få möjlighet att rösta på ett eget förslag, säger Veronica Palm.

Men betygsmotståndarna finns inte bara bland de yngsta socialdemokraterna. Flera som suttit i riksdagen länge uttrycker också i SvD:s enkät stor skepsis.
Sonja Fransson, som har sex barn, säger nej till betyg i grundskolan. Elever ska inte sorteras. Samtal är en bättre modell.
– Jag har jobbat mycket med elever med funktionshinder. Betyg är inte något vettigt för dem, för det har bara begränsat deras möjligheter.
Även Åsa Lindestam, som arbetat som rektor, tycker ”fruktansvärt illa” om betyg.
– Ungar ska inte bli värderade på det sättet. Det är klart att det är jättebra för dem som går ut med höga betyg, men de som inte gör det får stämpeln att de inte duger.
Samtidigt vill andra socialdemokrater att betyg ska ges tidigare än i dag. Justitieutskottets vice ordförande Susanne Eberstein tycker att årskurs sex är lämpligt.
– Då tycker jag att man tar skolarbetet på allvar, och man är på väg in i högstadiet, säger hon.

Anne-Marie Lindgren, chef för den socialdemokratiska tankesmedjan Idé och tendens, är inte förvånad över splittringen. Betygen är ”en urgammal debattfråga”, konstaterar hon.
– Det finns inte något objektivt svar, inte ens om du försöker lägga en ideologisk aspekt på det. Därför kan folk komma till lite olika slutsatser.
Det är fritt fram att i debatten avvika från partilinjen, säger Anne-Marie Lindgren, åtminstone tills det är dags att rösta.
– Det ligger kanske i mitt jobb att tycka att det är bra med diskussion. Men ju mer öppen och levande diskussion, desto mindre risk att man sitter fast i en föråldrad linje.

Vänsterpartiet vill slopa betygen, eftersom de bidrar till ”konkurrens och utslagning i samhället”. Men flera av de 30 riksdagsledamöterna säger ja till betyg. En av dem är Lennart Beijer. Ett skäl är att det finns ”ett klart intresse” från elever och föräldrar.
– Därför har jag svårt att tycka något annat. Jag tror inte att det skadar på något sätt.

Även inom de borgerliga partierna går en rad ledamöter mot partilinjen. Nyamko Sabuni tycker visserligen att fp:s hållning, betyg från årskurs sex, ”duger”. Men hon vill helst att elever ska få betyg redan i fyran.
– Det ska vara en naturlig del av skolan, förklarar Nyamko Sabuni.
Moderaterna förespråkar i partiprogrammet betyg från årskurs fem. Men Björn Hamilton efterlyser betyg ”så fort som möjligt”, han kan tänka sig från ettan.
– Jag tror att det är viktigt, både för eleven, men också för föräldrarna, att känna hur det går för barnet. Sedan får man ju hantera det på ett riktigt sätt.
Gruppledaren i riksdagen, Mikael Odenberg, ser ingen dramatik i att ledamöter avviker från partilinjen. För egen del har han samma inställning i betygsfrågan som Björn Hamilton:
– Ju förr, desto bättre. Bästa sättet att ge ungarna magknip över betygen är att göra betygstillfällena få och exklusiva. Då stressar man verkligen upp sig.