När lektionerna är slut på Bandhagens skola i södra Stockholm kan barnen gå till biblioteket och få hjälp med läxorna. Här finns läraren Majgret Ackelman som på eftermiddagarna hjälper eleverna med allt från engelska glosor till mattetal.

–Det är jätteviktigt, för många barn har inte tillgång till hjälp hemma. Några föräldrar är för trötta när de kommer hem, andra tycker inte att barnen ska ha läxor. Här bor många föräldrar som inte kan hjälpa barnen eftersom de inte har språket, säger hon.

Men även om hjälpen finns på flera grundskolor i Stockholm är det långt ifrån en självklarhet på alla.

Det vill det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Roger Mogert ändra på.

–Jag tycker att det ska finnas i alla skolor, säger han.

I en skrivelse till Stockholms utbildningsnämnds möte nästa vecka föreslår Roger Mogert att staden ska erbjuda läxhjälp till alla elever. Föräldrar ska också få utbildning i hur de bäst ger sina barn stöd vid läxläsningen.

–Det första steget blir att erbjuda alla att vara kvar i lokalerna i direkt anslutning till skoldagen.

Varianterna på läxhjälp är idag många i Stockholm. I september startade utbildningsföretaget VRE Education Läxhuset för högstadie­elever i lokaler på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm. Idén är att erbjuda estetisk verksamhet i kombination med läxhjälp. Priset på ett terminskort: 3750 kronor.

–Vi vill motivera eleverna till att arbeta lustfyllt med alla sinnen. Tanken är att detta kan vara en mötesplats för elever från hela Stockholm, säger vd:n Charlotte Alkeborn.

Roger Mogert tror att företagen har sett en nisch där skolorna och staden inte har räckt till.

–Det här ställer folk utanför. Och kanske framför allt de barn som har de största behoven. Det känns som att detta istället borde vara en del av skolans och kommunens uppdrag, säger Roger Mogert.

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (fp) är positiv till både läxor och läxhjälp. Idag arbetar staden med två läxhjälpsprojekt: URsmart, ett nätbaserat inlärningsstöd, och webbmatte.se som är en webbplats med stöd i matematik på flera olika språk.

–Jag tycker att läxorna först och främst är föräldrarnas ansvar. Sedan ska naturligtvis skolornas rektorer kunna erbjuda läxhjälp efter behov, säger hon.

Charlotte Alkeborn på Läxhuset tror inte att ett utökat läxstöd slår ut företagets verksamhet.

–Behovet är stort, så vi tror inte att det får en påverkan på oss, säger hon.

I socialdemokraternasförslag lyfts högskolor och universitet men också föreningar fram som lämpliga läxstödjare.

–Det här blir ett komplement till pedagogernas arbete. Det är eleven som ska vara drivande, den vuxne ska vara ett bollplank, säger Roger Mogert.

Klockan är två på tisdagseftermiddagen när Majgret Ackelman plockar undan låneböckerna och gör plats för läxläsningen i biblioteket på Bandhagens skola. Här kämpar Bevens Mapumba Mansila med engelskaglosorna.

Majgret Ackelman ljudar:

–Titta på min mun och säg efter mig: ”th…understorm”.

Bredvid Bevens Mapumba Mansila övar Samantha Örnell på att berätta med hjälp av adjektiv.

–Ibland kan mamma hjälpa mig med läxorna men ibland kan hon inte, säger hon.

Majgret Ackelman är positiv till idén att utöka läxhjälpen, men varnar för att släppa in föreningar under skolans tak.

–Jag tycker inte att religiösa och politiska organisationer ska jobba i skolan. Det är viktigt om detta ska vara organiserat att de som hjälper barnen är pedagogiskt utbildade, säger hon.